Det är i rapporten "Stor skillnad - om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping" som professorn i medicinsk sociologi Tomas Faresjö och docenten i historia Hans Nilsson har jämfört hälsan i Östergötlands två största städer. Resultatet är slående. Oavsett hur man mäter och undersöker, vrider och vänder så har linköpingsborna bättre hälsa än sina grannar i Norrköping.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige i dag. När man undersöker Norrköping och Linköping ligger den senare något under rikssnittet för avlidna i dessa sjukdomar, både för män och för kvinnor, medan den förra ligger klart över rikssnittet. När medborgarna i de olika städerna själva får rapportera sin hälsa framträder ett intressant mönster. Inom samtliga deltagande grupper - män, kvinnor, födda utomlands, lågutbildade, överviktiga, med flera - rapporterar linköpingsborna bättre hälsa än norrköpingsborna.

Vad kan ligga bakom detta? Någonstans måste det finnas stora skillnader mellan städerna som inte går att se med blotta ögat.

Rapportförfattarna poängterar mycket riktigt att städerna i dag uppvisar betydande likheter. Invånarantalet skiljer sig inte mycket åt, båda städerna innehåller delar av Linköpings universitet och industri- och tjänsteproduktion dominerar arbetsmarknaderna. Men tittar man bakåt i historien finns betydande skillnader.

Norrköping industrialiserades tidigt. Redan på 1600- och 1700-talen fanns där industrimiljöer och på 1800-talet utvecklades industrin ordentligt. Linköping behöll en mera agrar handelsprägel in på 1900-talet. Först då kom industrialiseringen, och då ofta i form av mansdominerade yrken inom metallindustrin. En klar skillnad mot Norrköpings kvinnodominerade och lågavlönade textilindustri. Linköpings industrier har dessutom klarat strukturomvandlingar bättre eftersom dessa industrier har haft en högre teknisk nivå.

Företagsnedläggningar kan ha skapat det författarna kallar "samhällsstress" som fortsätter göra avtryck lång tid efter den egentliga händelsen. Att det redan hos små barn går att uppmäta högre ohälsa i Norrköping tas som intäkt för det. Men även värderingar, tankessätt och socio-ekonomiska faktorer påverkar hälsan.

I siffror blir skillnaderna tydliga. En norrköpingsman lever två år kortare än en linköpingsman. För kvinnor är skillnaden 1,5 år.

Men misströsta inte; författarna påpekar att Norrköpings historia av kollektiv sammanhållning och starka föreningsliv ger goda förutsättningar för hälsoarbete. För Linköpings del gäller det att inte slappna av. Låt inte de värderingar som ligger till grund för den goda hälsan förflackas.