Ledare Inför Natotoppmöte i Bryssel har Amerikas förenta staters president Donald Trump skickat brev till utvalda ledare i Europa, däribland Tysklands förbundskansler Angela Merkel. I breven har han på klassisk trumpskt manér åter framfört krav på att länderna måste rusta upp sina försvar.

Detta är på intet sätt något nytt. Amerikanska ledare har länge irriterat sig på att Europa inte tar ett tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet. Det ligger i amerikanska intressen, och definitivt i europeiska intressen, att Europa är en fri och stabil del av västvärlden. Men amerikanska politiker är skeptiska till att skicka avsevärda resurser och förband till Europa om inte européer själva är beredda att bidra.

Och Donald Trump har faktiskt rätt. I dagsläget är det få av Natos 29 medlemsländer som når upp till kravet om att spendera minst två procent av BNP på försvar. Utöver USA är det enbart Storbritannien, Grekland, Estland och Lettland som i dagsläget når upp till nivån. Polen, Litauen och Rumänien är mycket nära och även om försvarsanslagen ökar hos majoriteten av medlemsländerna går det för långsamt och är inte tillräckligt. Europas ekonomiska stormakt Tyskland spenderar exempelvis i dag mindre än 1,5 procent på sitt försvar som är lika eftersatt som det svenska.

Något mindre känt än två-procentsmålet är kravet om att 20 procent av försvarsbudgeten ska gå till materielanskaffning. Detta för att länderna ska ha slagkraftiga förband med adekvat utrustning, och inte enbart uppblåsta personalkostnader. Även enligt denna parameter är det få utöver USA som når upp till kravet.

Politik handlar om att prioritera. Europeiska länder har stora offentliga sektorer och våra politiker klarar uppenbarligen att lägga pengar på diverse statliga projekt och bidrag. Försvaret av landets oberoende och dess medborgares frihet är en stats mest fundamentala uppgift, att nå upp till Natos miniminivå bör vara en självklar prioritet.

Ett tips är att lyssna mindre till vad politiska ledare säger och se mer till vad de faktiskt levererar. USA har under Donald Trump investerat mer i försvar och ökar åter sin närvaro i Europa. Det bör uppskattas och bejakas. Och Trumps hårda retorik har faktiskt gett resultat. För första gången på väldigt länge har europeiska ledare börjat investera i försvar.

Sverige kan konkret bidra till att öka säkerheten och stabiliteten i vår del av världen genom att söka medlemskap i Nato och anslå minst två procent av BNP till försvaret. Det skulle innebära åtminstone en fördubbling av dagens försvarsanslag.

Som medlem kan vi bidra med JAS Gripen för att skydda baltiskt luftrum inom ramen för Baltic Air Policing och med soldater i de framskjutna förbanden i Östeuropa, företrädesvis i Baltikum. En upprustad svensk flotta skulle mer effektivt kunna öva inom Nato och utgöra en balans mot den ständigt ökande ryska närvaron i våra vatten. Att öka säkerheten i Östersjöregionen ligger i USA:s intressen, men det ligger framförallt i våra.

Med ett tydligt svenskt säkerhetspolitisk ledarskap kan vi sätta press på andra europeiska Natomedlemmar att ta sitt ansvar och rusta upp det som tillsammans bildar Europas gemensamma försvar.