Ledare Fredagen 6 juli avslog en enig migrationsdomstol i Malmö en ansökan om uppehållstillstånd med stöd av den så kallade "gymnasielagen". Domstolen konstaterade att bristerna i beredningen av lagen är så omfattande att bestämmelsen om sänkt beviskrav på styrkt identitet inte får tillämpas.

Målet gäller en asylsökande man från Irak som kom till Sverige under 2015. Han har inte kunnat styrka sin identitet men hoppas ändå att få stanna med stöd av den nya lagen om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier.

Migrationsdomstolen hänvisar till unionsrätt där en klarlagd identitet är en förutsättning för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden inom Schengensamarbetet. Migrationsdomstolen menar att det dessutom är oklart hur en vandelsprövning ska kunna gå till. En vandelsprövning innebär att myndigheter bland annat kontrollerar om personen utgör ett säkerhetshot eller har begått brott, genom exempelvis slagning i belastningsregistret. Det kan, av kanske lätt förståeliga skäl, bli svårt att göra om man inte vet vem personen är.

Inför beredningen fick gymnasielagen utstå hård kritik från flera instanser. Däribland gav Lagrådet historiskt hård kritik: ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.”

Just den delen av lagen som migrationsdomstolen inte anser sig kunna tillämpa kritiserades dessutom av Polisen och Säpo. De menade att det “ur polisiär synpunkt inte är önskvärt med sänkt beviskrav för identiteten."

Trots denna massiva kritik valde regeringen att med stöd av Centerpartiet driva igenom lagstiftningen i riksdagen. Detta tyder på bristande respekt för lagstiftningsprocessen.

Domen lär med stor sannolikhet att överklagas till Migrationsöverdomstolen. Tills dess att ett avgörande nåtts kommer Migrationsverket att fortsätta tillämpa gymnasielagen. Ett avgörande kommer vara vägledande för framtida bedömningar av asylansökningar. Om Migrationsöverdomstolen bekräftar avgörandet i Malmö är gymnasielagen stoppad och i praktiken upphävd.

Oavsett utfall bör den regering som tillträder efter valet i höst att förbereda sig på att riva upp gymnasielagen och införa en migrationspolitik som präglas av såväl långsiktig som ansvarsfullhet.

För ett mer hållbart system behöver politiker våga fatta tuffa beslut. Retoriken om att ett “nej är nej” måste bli verklighet. Sverige bör därför gå mot en invandringspolitik där migranter förväntas följa våra lagar och göra rätt för sig. De bidrag som lockat många till Sverige bör begränsas och dömda brottslingar bör i högre grad också dömas till utvisning. Personer som saknar uppehållstillstånd bör utvisas mer effektivt. Möjlighet att i omgångar gå under jorden för att sedan ansöka om asyl igen och därefter överklaga måste försvinna. Förhoppningsvis kan våra politiker och domstolar nu börja återupprätta förtroendet för det svenska migrationssystemet.