Göran Lambertz, justitieråd, och före detta justitiekansler, försvarar sina egna tillkortakommanden med en intensitet som överträffar vissa politiker. Lambertz hade som uppdrag 2006 att granska Quick-fallen. Efter några dagar lämnade han beskedet att allt var OK.

Något som vem som helst kan konstatera var en ren lögn. Det vill säga en total avsaknad av civilkurage. Lambertz försöker nu endast skydda sig själv och sin välbetalde vän Claes Borgström, försvarsadvokaten som inte lyfte ett finger för att hjälpa Quick.

Ludvigsson säger sig inte ha någon som helst åsikt om Sture Bergwalls roll i olika mord, och inte heller har juridisk kompetens att säga vad ett justitieråd får eller bör göra, men stöttar ändå okritiskt Lambertz. Vad vill egentligen Ludvigsson?

Göran Lambertz, som ifrågasätter det som är helt klarlagt, visar tecken på stor oseriositet.

De "indicier eller stöd" för att Sture Bergwall var mördare som framkommit, oavsett vad Bergwall har fabulerat, har visat sig vara totalt orimliga skäl till varför man en gång dömde honom som skyldig. Notera även att försvarsadvokaten aldrig försökte få honom frikänd. Att domarna rivs upp innebär att man inte längre tror sig kunna bevisa att han är skyldig, visar på en rättsskandal då det vi vet nu var känt när domarna gavs. Jag vill påminna Ludvigsson om att när Anna Lindh mördades greps en man, oskyldig, trots att han hade pekats ut som gärningsman av vittnen som var på platsen vid överfallet. Nu blev det ingen rättsskandal à la Palme eller Quick, rätt man greps med bevisning, bland annat DNA.

Ludvigssons och Lambertz ageranden är pinsamma. Deras etik innebär tyvärr att skydda makten är viktigare än sanningen. Att envist hävda att jorden är platt är inte civilkurage, bara dumt. Studera materialet!

Hoppas Göran Lambertz tar sitt förnuft tillfånga. Annars kommer han tyvärr att betrakts som en av dem som gjort allt i sin makt för att mörklägga rättsrötan.