Det tog bara en period av LHC-matchen mot HV innan första mejlet kom in.

Det har blivit några fler nu.

För att sammanfatta det kort: oro över tredje förlusten av fem möjliga så här långt, oro över för mycket ändringar i kedjorna, oro över för många insläppta mål och oro över "alla-ska-spela-ungefär-lika-mycket-matchningen" så här lugnt.

För det första:

Lugn.

Vi har inte ens kommit in i september än.

För det andra:

Jag har inga problem alls med att många får visa upp sig ordentligt under försäsongen. Det är bara bra. European trophy är bra och har förutsättningar att växa mer, men lik förbannat är det försäsong och då går det upp och ned.

Man ska inte glömma det.

Med det sagt:

Nu börjar det bli dags för Roger Melin, tränaren, att tydligare spela ihop sina formationer. Eric Himelfarb borde exempelvis ges en rejäl chans att spela till sig platsen tillsammans med Mattias Weinhandl och Andreas Jämtin.

Det känns viktigt att stjärnorna får sällskap av en tredje länk som också kan prestera något framåt. Utan ett par toppformationer som kan producera blir det ingen kul säsong.

Carl Söderberg och Robin Figren saknades den här gången och i skrivande stund vet jag inte om någon av dem är aktuell till matchen i morgon. Men med bara tre träningsmatcher kvar gäller det att spetsa till det.

Testa mindre, spela samman mer.

Jag har själv satt ett visst frågetecken för LHC-defensiven och så här långt har det blivit för mycket insläppta mål. 17 baklängesmål på fem ET-matcher nu.

Det är för mycket.

Där finns något att prioritera och arbeta med tills allvaret börjar.

/ PB