Sitter på hotellrummet i Göteborg och funderar på det jag just sett i premiären.

2--1 till LHC mot Frölunda.

Det trodde jag inte.

En så stabil insats, så mycket av klassisk bortahockey.

Det trodde jag inte heller.

Nu var det en match, det är 54 kvar och man ska inte glömma det. Men självklart var det både starkt och viktigt att packa in tre poäng inför hemresan till Linköping.

Christian Engstrand var alldeles strålande i målet, fick en bra start med många skott utifrån och fortsatte på samma sätt. Han hade fullt upp, men tvingades samtidigt inte till så värst många kvalificerade räddningar.

Det är ett gott betyg åt defensiven i övrigt.

För Engstrand gäller nu att vara lika bra i match efter match efter match.

Det är den stora utmaningen.

Bäst bland flera bra backar: Mattias Bäckman, som knappt gjorde något fel.

Bäst bland forwards och bäst på isen av samtliga utespelare: Carl Söderberg.

Kedjan med Söderberg som center mellan Simon Hjalmarsson och Pär Arlbrandt skapade också mest framåt och ingen tvekan om att Roger Melin hittat rätt där. Figen--Karlsson--Salmonsson blev också allt bättre under matchen.

Men det bästa beskedet var LHC-spelet i egen zon.

Så mycket mer skärpa och koncentration jämfört med den svajiga försäsongen. Man kan snacka hur mycket som helst om hur viktigt det är med European trophy, men det är ändå en väldig skillnad.

x x x

Frölunda?

Tja, utan större beslutsamhet blir det ingen kul säsong i Göteborg. Nu försvann Fabian Brunnström just före nedsläpp och det var förstås ett avbräck.

Men det allvarligaste: bara 7 927 åskådare och inte mycket till stämning i hockeytemplet. 

x x x

Kanoninsats av domarduon Vinnerborg/Sjöqvist,

Kul att se.

/ PB