Gårdagens blogg, tema översättning, fick en komplettering i dagens DN. Rubriken är ”Vi måste rädda den översatta litteraturen”. Vi får veta att försäljningen av översatt litteratur i Sverige sjönk från 2.5 miljoner exemplar till 1.5 miljoner (2001-2008). Samtidigt ökar den svenska skönlitteraturen från 1.6 till 2.6 miljoner exemplar. Det senare är glädjande.

Vi som är läsare drabbas av en minskad utgivning av översatt litteratur. Vad är det som händer, vad styr? Vad är konsekvenserna?

För att endast ta den sista frågan, vår kontakt med andra språkkulturer - därmed kontakt med människor i andra samhällskulturer - minskar. Kan detta ha betydelse för vår förståelse av andra kulturer? Vi reser mycket, TV ger oss inblickar, tidningar ger oss upplysningar. Men – det finns en annan och fördjupande insyn som litteraturen ger. Kan det vara så att litteraturen som når oss kan ge en fördjupad förståelse för andra individuella, politiska och religiösa synsätt än våra egna självklarheter? Förståelse betyder insikt, inte ett förenklat accepterande eller fördömande. Kan denna förståelse öka toleransen, där denna är befogad? Kan denna förståelse berika oss, ge oss fördjupad livsinsikt, kanske rentav visdom? I så fall leder bristen på översatt litteratur till en torftigare tillvaro för oss individer.

Kanske är detta med förståelse och tolerans en fråga som gäller inte bara mellan olika språkkulturer utan även inom vår egen, den så kallade svenskspråkiga kulturen.

Utan en kvalificerad översättare, utan förlag som velat satsa, hade vi inte fått möta Herta Müller i svensk språkdräkt – det vore en stor skada. Jag vore fattigare utan denna smärtsamma läsning./Jan

PS. De statistiska siffrorna i det inledande stycket är oklara. Antalet sålda ex avslöjar inte antalet översatta verk. Själv har jag hittat till nya språkområden genom på senare tid översatta böcker från andra än de traditionella angloamerikanska. Alltså, dags för tvivel om vad siffrorna egentligen betyder. DS.