Däremot vet jag ungefär vad som åts och att det åts rejält. Det kan ju glädja även den husmor som i övrigt endast har en luddig uppfattning om vad som hänt.

På lördagsmorgonen stod det dock klart att det i mitt hus och under natten ägt rum ett tabberas nästan i klass med det som Emil inviterade fattighjonen till i Katthult. Då, när de åkte släde och sedan satte i sig all julmaten medan hemska Krösa-Maja fick sitta i varggropen. Möjligen smörjdes kråset hos mig med något sämre matkvalité än vad som bjöds i Lönneberga.

Det åts: en möglig limpkant, skärgårdssill som gick ut 2009, blast från fyra morötter, två gröna potatisar, skal från åtta-tio ägg, tre kaffefilter med sump, en deciliter bedagad tagliatelle, en rutten tomat, skal och blast från ett fänkålsstånd, skinn från en hel lax, en näve dammiga jordnötter samt en deciliter teblad. Det hela rundades av med en liten bit av morfars överblivna födelsedagstårta. En fin grej med chokladkräm, maränger och trädgårdens bär, som dock sett sina bästa dagar.

Men som de ställt till det! Kladd och slabb och smulor precis överallt.

Så, kära Linghemsbor, om ni inte tar er till jobbet nästa vecka för att biogasen i bussen sinar, så är det mitt fel.

Jag lade alla rester i gröna påsen, precis som Tekniska Verken sagt. Jag placerade påsen i sin plastkorg och därefter under diskbänken, precis som Tekniska Verken sagt.

Och det var just det som under natten gick upp för traktens småfrusna gnagare. Via kåkens krypgrund, och ett pyttelitet utrymme runt avloppsröret, åt samt släpade de med sig hela härliga buffén i min gröna påse.

Behållaren är av en nätvariant så de slapp klättra upp i den. Att döma av hur perforerad påsen var har alla gäster gjort sin egen ingång och försett sig med sina personliga matfavoriter. På sin väg mellan krypgrunden och buffén tvingades de klättra över den gillrade råttfällan (som musen måste gå in i för att fastna), men det tycks ha varit ett kärt bekymmer. Vad är en ynka, torr ostbit i en råttfälla mot en saftig sjurättersmiddag?

Upp åkte nu gröna påsen på diskbänken. Jag får skaffa ett lock, tänkte jag, det är ju för äckligt att ha den där sörjan framför nyllet när man ska bedriva kulinariska excesser i köket.

På söndagskvällen kom jag in i köket och ertappade Gubben med fingrarna, inte i syltburken, men i gröna påsen!

- Vad GÖR DU, människa?!

- (Tugg, tugg). Äter chips.

- Ur gröna påsen? Är du helt galen. Det är ju dem jag sopade upp från golvet sedan du lyckats spilla ut halva påsen när du öppnade den i går.

- Jaja, smakar helt okej. Lite kaffesump på en del bara.

Förlåt, alla bussåkare. När jag har gröna gubben under diskbänken äter mössen upp det som skulle bli till biogas. När jag har gröna gubben på diskbänken äter min egen gubbe upp det.

Erkänn att jag jobbar en smula i motvind?