Vi börjar vår promenad med Marie Hagsten vid Malfors kvarn. Här ligger chokladfabriken och har så gjort sedan 1901 när bröderna Cloetta flyttade den en halvmil, från Råby i Ljungs socken. Adressen, Ljungs bro, tog de med sig till Malfors och så föddes samhället Ljungsbro.

Runt fabriken fanns då bara ett par kvarnar och några torp. Men fabrikens anställda måste ju ha nånstans att bo och snart började ett samhälle växa upp runt fabriken.

- Cloetta låg bakom allt. De byggde gator och drog avlopp. De lånade ut pengar till anställda som ville bygga egnahem. De byggde tjänstebostäder, skola, daghem och läkarmottagning, berättar Marie Hagsten.

Artikelbild

Så här gick det till på många bruksorter. Men Ljungsbro är speciellt i ett par avseenden.

- Cloetta byggde med sådan kvalitet, alltid med bra arkitekter och med omsorg om detaljerna. Dessutom är allt så välbevarat. Det är helt fantastiskt att promenera genom Ljungsbro och se årsringarna som vuxit från fabriken och utåt.

Vi går genom egnahemsområdet närmast fabriken, passerar provinsialläkarmottagningen som Cloetta byggde 1944 och kommer fram till daghemmet. I dag står det tomt, men när det invigdes 1949 var det modernast i landet. Rikspressen och veckotidningarna trängdes med lokalpressen när landshövding Carl Hamilton höll invigningstal.

Daghemmet ritades av arkitekten Henry Fraenkel, en dansk jude som flydde till Sverige under andra världskriget. Under landsflykten träffade han Cloettas dåvarande chef Hjalmar Svenfelt och ett långt, fruktbart samarbete inleddes.

Artikelbild

Henry Fraenkel var en man som inte prutade på kvaliteten. Han byggde alltid med förstklassiga material, gärna tegel och sandsten och med marmor i entréer och trappor. Så här förklarade han själv sin inställning:

"Man sparar i renoveringskostnader när man satsar på kvalité. Vi räknar på längre sikt vad kvalitén anbelangar och man får även tillgodoräkna sig det mervärde en välbyggd bostad gör för trivseln - och därmed för arbetsresultatet. Byggnadskostnaderna får rätta sig efter kvalitetskraven."

Artikelbild

Trafikkiosken Det vackra huset från 1955 rymde väntsal, kiosk och servering. I bakgrunden centrumhuset Theobroma, också det ritat av Henry Fraenkel och namngivet efter Carl von ­Linnés latinska benämning­ på kakaoträdet.

Vi kommer fram till torget i Ljungsbros numera tynande centrum. Marie Hagsten låter som ett barn på julafton när hon står framför kommunalhuset från 1947:

- Det här är kronan på verket, Fraenkels allra finaste byggnad. Titta på det vackra teglet som harmonierar med sandstenen! Titta på det fina räcket, på klockan som är inkorporerad i fasaden.

Artikelbild

KommunalhusetFrån 1947. När storkommunen Vreta Kloster skulle bildas med 3 000 invånare var det dags att bygga ett pampigt kommunalhus. Cloettas arkitekt Henry Fraenkel ritade huset som anses ­vara hans allra finaste skapelse. Anders Jönsson gjorde skulpturen .Foto: PETER JIGERSTRÖM

Kommunalhuset inhyser numera bibliotek och några mindre, kommunala verksamheter, men det är länge sedan några fullmäktigemöten hölls i sessionssalen. Framför kommunalhuset tronar den vackra trafikkiosken, även den ritad av Fraenkel och numera sorgligt oanvänd.

Vi går en sväng bakom kommunalhuset och tittar på personalbostäderna som byggdes på 1940- och 50-talen. Cloetta byggde först bostäder för ogift, kvinnlig personal och senare tillkom hus för gifta. Cloetta tog hand om sin personal från vaggan till graven.

Artikelbild

- Det är faktiskt rätt speciellt för Ljungsbro. Andra bruksorter har ofta präglats av en kamp mellan arbetare och företag, men i Ljungsbro har det alltid funnits ett samförstånd. Företaget arbetade bara med morötter, inte piskor. Vi kan faktiskt inte hitta några oenigheter när vi granskar gamla protokoll eller intervjuar gamla arbetare, berättar Marie Hagsten.

Många gjorde studiebesök på Cloetta, och Ljungsbro beskrevs ibland i tidningarna som "Det goda samhället" och "en god representant för social­patriarkalismen".

Artikelbild

Provinsialläkarhuset Från 1943. Här fanns en ramp där barnvagnar kunde köras rakt in i mottagningen, vilket var något helt nytt. Numera är rampen avkapad.

- Det handlade ju också om marknadsföring. Cloetta gjorde inte så mycket reklam för sina chokladsorter utan det var boendet och byggandet man satsade på. Det gav företaget massor av god PR och gjorde det lättare att rekrytera personal, berättar Marie Hagsten.

Vill du veta mer? Läs "Chokladstaden Ljungsbro, Bland bönor och tegel", utgiven av länsmuseet. 25 kronor på museet, gratis för Ljungsbrobor på Ljungsbros bibliotek