Jag sitter i fjällstugan och skriver. Det är tidig nyårsdag och utanför är världen vit. Det har snöat i flera dagar och det redan närmare metertjocka lagret toppas av ett par decimeter lätt nysnö. Jag längtar ut i backen. Till det knakande ljudet av skidorna mot snön. Till skramlet när ankarliften passerar liftstolparna. Till barnens förhoppningsfulla frågor – mamma, vi tar väl backen ner i Trollskogen igen?

I flera år har vi firat nyår tillsammans med bästa vännerna i stugan i Sälen. Det är tradition. Ingen frågar vem som ska ha vilken säng i stugan längre, ingen tjafsar om det råkar bli kö till toaletten, ingen bryr sig om att det skönaste understället egentligen borde ha bytts ut för länge sedan. Man bara är.

För mig är nyår lite mellankoliskt. Det kommer ofta en tår vid tolvslaget och jag vet inte riktigt varför. En blandning av tacksamhet och ny förväntan som berör mig på något sätt. Jag ringer till mormor och mamma. Vi säger inte så mycket, skickar kramar och varma tankar genom luften bara, och vet att vi finns där. Det är tradition för mig. Liksom att åka skidor på dagen och äta heta räkor till förrätt på kvällen. Viktigt och värdefullt.

Under varmrätten på nyårsafton pratade vi just om känslor. Vad betyder nyår när man är 5, 7, 8 och 11 år?

"Att vi går ut tillsammans till fyrverkerierna och har det jätteskönt. Det är så himla fint med alla färger", sa 7-åringen.

"Att åka ankarlift tillsammans", sa 8-åringen.

"Partyhatt och lite kalasigt", sa 5-åringen och bet i en traditionsenlig vindruva.

"Att vi är tillsammans varje år och att vi sitter just vid det här bordet. Det är najsigt", sa 11-åringen.

Året som ligger framför oss då? Ja, vi kastade tankar och drömmar fram och tillbaka över bordet, och kanske sammanfattade 5-åringen det allra bäst.

"Jag längtar efter att vi ska ha lite fika. Äta tårta och kex, såna där bruna med russin i. Det är gott. Och alla ska vara med".

Det blir lite av en tankeväckare. I nästan allt barnen och vi vuxna säger är ledordet – tillsammans. Bara vara. Och det behöver inte vara krångligt eller särskilt påkostat. Ett kex, en partyhatt och så sitta sida vid sida i ankarliften då och då. Beskrivningar som lätt kan översättas till många tillfällen i vardagen under ett år. Det tar jag med mig. Årets nyårslöfte blir helt enkelt att skapa mer tid tillsammans med barnen och nära och kära.

Med det vill jag också säga gott nytt år till er läsare och välkomna till Bostad i ny skepnad. Hoppas att du tar dig tid att läsa i lugn och ro. Vi har kryddat med en del nya inslag. "Gör det själv" till exempel. I det här numret handlar det om en smart gardinlösning.

Har du tips eller något du vill säga? Ring eller skriv till mig. anna.linden@corren.se Ser fram emot ett nytt år tillsammans!