De nationella miljömålen för sänkt energianvändning är högt satta, den ska minskas med 50 procent fram till år 2050.

Därför sker successivt en skärpning av vilka energikrav som ställs på nybyggnation. För två år sedan blev också kraven större för eluppvärmda hus. Till eluppvärmda hus räknas till exempel hus som värms upp av bergvärme eller värmeväxlare av olika slag eftersom de är beroende av el.

I höst skärps också kraven för hus med andra värmekällor, som till exempel olja eller fjärrvärme.

Parkvillorna, som NCC valt att kalla de två husen med vardera 12 lägenheter, byggs så välisolerade och täta så att de behöver väldigt lite tillskott av energi för uppvärmning. Oftast ska det räcka med värmen från människorna, hushållsmaskiner och datorer.

- Värme motsvarande vad sju värmeljus ger ska räcka i en lägenhet, säger Susanne Wettergran som är projektchef hos NCC.

Egentligen är det inga konstigheter, berättar hon. Extra isolerade väggar, golv, tak, fönster och dörrar samt ventilationssystem som återvinner värme ur frånluften gör effektförlusten låg. Alltså, det eldas minimalt åt kråkorna.

Enligt Susanne blir besparingen i en fyra på 105 kvadratmeter ungefär 6 300 kWh/år jämfört med ett hus som byggs på traditionellt sätt. I dagens energipris räknat innebär det en besparing på ungefär 5 000 kronor per år. För parkvillornas invånare ger det en vinst till bostadsrättsföreningen som förhoppningsvis genererar lägre avgifter efter hand.

- Självklart försäkrar man sig också mot höjda energipriser, påpekar Susanne Wettergran.

Susanne vill också gärna framhålla klimatvinsten. Hon menar att man vinner ungefär motsvarande det koldioxidutsläpp som 440 mils bilkörning ger, bara för en lägenhet.

Boverkets chef för byggregler, Anders Sjelvgren, är lite mer försiktig i sin bedömning. De få studier av passivhus som gjorts visar att de inte alltid håller vad de lovar. Få har mätt vad energiförbrukningen verkligen blir när huset är bebott.

- Men om verkligheten motsvarar beräkningarna, är det verkligen bra för att vara ett flerbostadshus, säger han.

- Det ska bli intressant att se om de beräknade värdena håller när de mäter förbrukningen när alla är inflyttade, säger han.

Boverket har ägnat rätt mycket tid åt att beräkna var gränsen går för att energibesparande åtgärder inte längre lönar sig. Anledningen är ett EU-direktiv som säger att all nybyggnation år 2020 ska vara så kallade nära-noll-energihus.

- Att de benämns så är lite missvisande. Man kan tro att det inte ska krävas någon energi utifrån (köpt energi) för husets drift. Men så är det inte. Husen ska byggas så att de drar mycket lite energi, men det ska samtidigt vara kostnadsoptimalt (det vill säga de energibesparande åtgärderna ska inte kosta mer än vad man tjänar på energibesparingen.)

Boverket har räknat ut att med dagens teknik och byggkostnader når den gränsen ungefär vid 90kWh/kvadratmeter och år, det vill säga den föreslagna gränsen som med all sannolikhet införs den 1 oktober i år.

- Jag tror inte vi kan nå mycket lägre, säger han.

Kanske kommer parkvillorna i Linköping att bevisa motsatsen. Där beräknas energianvändningen stanna vid 50 kWh/kvadratmeter och år. Även om, enligt Susanne Wettergran, NCC inte tjänar lika mycket på dem som andra mer traditionellt byggda hus, så lär de inte förlora på affären.

Om det håller, visar sig om och när energideklarationen görs. Enligt Boverkets rekommendation ska det ske senast två år efter inflyttning som kan ske hösten 2012.