På kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning vet man nästan svaret med stöd av lokal policy och lagtolkning.

Olof Johansson är förste byggnadsinspektör på förvaltningen och stöder sig på Plan- och bygglagen (PBL):

- Men den ger oss inte så stor vägledning. Här gäller sunt förnuft och vår egen erfarenhetsbank att gräva i.

Vad gäller för en risig och vanvårdad villatomt?

- En ovårdad tomt är inte så vanligt att vi tar i. Men om vi lägger till ordet "upplag" där någon kanske samlar på bildäck eller andra ting så hanterar vi ett par, tre ärenden per år.

Vad är det ingen idé att ringa om?

- Den som klagar på att grannen låter gräset växa manshögt har inget att hämta hos oss.

Vad får er att agera utifrån säkerhetsargument?

- Till exempel fallfärdiga och övergivna byggnader med en uppenbar olycksfallsrisk för exempelvis lekande barn. Där kan det bli ett föreläggande och ofta rivning.

Handlar det om hälsa och miljö tar kommunen till Miljöbalken och den behärskar miljöskyddsinspektör Torgny Sylvan:

- En illa skött kompost. Läckande bilbatterier. En otäckt balja med spillolja. Hushållssopor som flyger omkring och lockar till sig råttor och fåglar är exempel på missförhållanden som vi reagerar på. Alltså förhållanden som är osunda för människans hälsa.

Hur ofta agerar du med tillsägelser eller vitesförlägganden?

- För egen del kanske tio till femton gånger om året. Men det här är svåra frågor att hantera eftersom vi också resonerar om psykosocial hälsa när personer far illa rent kroppsligt av en stökig granntomt, konstaterar Torgny Sylvan.

Gränserna mellan PBL och Miljöbalken är flytande, liksom ansvaret mellan förvaltningens två avdelningar.

- Vi tangerar ibland varandra. Men ett upplag med skrotbilar är ett ärende för PBL och miljöfarligt spill från bilarna är en fråga för miljöbalken, konstaterar säger Olof Johansson.

Hur gör ni om det saknas klara regler och ni tjänstemän famlar i blindo?

- Då avgörs frågan av politikerna i byggnämnden.