Svar på "Ska de behöva acceptera att lojaliteten ifrågasätts?" (23/3) och "Illvillig tolkning av statsministern" (25/3):
Denna angelägna fråga ställde jag till riksdagsledamöterna John E. Weinerhall (M), Jonas Andersson (SD) och Patrik Karlson (L). Bakgrunden var statsminister Ulf Kristerssons tal på Folk och försvars kongress, där han gjorde skillnad på nya och gamla svenskar.
Jag frågade också om riksdagsledamöterna tar avstånd från påståenden om att nya svenskar har sämre vilja att stå upp för och försvara våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Reaktionerna på min artikel är talande.
Jonas Andersson (SD) har inget att säga. Jag är kanske naiv, men jag kunde tänka mig att en sverigedemokrat i förvånad glädje skulle notera att nya svenskar har en starkare vilja att försvara Sverige än inhemska svenskar. Eller är forskningen som statsvetaren Gina Gustavsson redovisar (DN 18.01-24) opassande?
Är Jonas Andersson obesvärad av hetsen där det påstås att Zlatan, samer och judar ”inte är svenskar”? De som kritiserar yttranden likt dessa utgörs enligt Sverigedemokraternas ideolog Mattias Karlsson av ”kulturmarxister” och ”kosmopoliter”.
Moderaten Johan E. Weinerhall tycker att jag gör en illvillig tolkning av statsministerns uttalande. Det ligger inte för mig. Svenska Dagbladet (8.1.24) noterade att Kristersson sa att svenskt medborgarskap förutsätter att man ”försvarar Sveriges demokrati, vår frihet och vårt styrelseskick. Vill man inte det ska man inte vara svensk medborgare”.
Johan E. Weinerhall tar – till skillnad mot sin partiledare – hänsyn till aktuell forskning och ser nya svenskar som en resurs i vårt försvar. Svaret är glädjande att läsa.
Traditionellt har liberaler hävdat respekten för varje människa oberoende av härkomst. Patrik Karlson (L) har dock inget att säga och han väljer att avstå att här i Corren ge sitt stöd åt nya svenska medborgare som känner sig trängda av politikers hets.
Det ”renhållningsarbete” som Bengt Westerberg, Maria Leissner med flera har gjort mot högern verkar inte angeläget för politiker som i dag betecknar sig som liberaler. I partiets program finns dock stöd för en politik där respekten oberoende av härkomst faktiskt märks. Jag kan tro att Patrik Karlson och jag delar den tolkningen.