Svar på "Hur skulle vindkraft minska vårt fossilberoende?" (21/2):
Pierre Ländells eget förhållande till sanningen är dock mycket tveksamt.
Exempelvis hävdar han att experter i en artikel i Läkartidningens januarinummer 2024 pekar på tinnitus, sömnstörningar, yrsel, migrän, ångest, depressioner, epilepsi och ökad risk för hjärtinfarkt som tydliga konsekvenser av icke hörbart infraljud från vindkraftverk.
Den artikel han refererar till är emellertid publicerad redan 2013 och ger inga svar men efterlyser mer forskning på just detta område. Sedan dess har det gjorts en mängd studier där man försökt finna samband mellan rapporterade besvär och infraljud, men inte lyckats. Forskningsledaren i en finsk studie till exempel kommenterade så här: "Människor kunde rapportera huvudvärk när de trodde att vi utsatte dem för infraljud, medan de inte rapporterade några plågor när infraljudet var på. Svaren de gav var helt slumpmässiga och hade ingen relation till om de utsattes för infraljud eller inte". Studien redovisas bland annat i Ny Teknik.
Han påstår vidare att vindkraft inte är en fossilfri energikälla på grund av de utsläpp som orsakas när mängder betong måste produceras och fraktas när vindkraftverken byggs. Faktum är att vindkraften många gånger om kompenserar dessa utsläpp. En så kallad livscykelanalys av olika energislag visar att vindkraften har utsläpp på 6–16 gram per producerad kilowattimme, räknat över hela sin existens. Motsvarande siffra för till exempel fossilgaskraft är 403–513 gram och för solkraft 8–63. Källa Naturvårdsverket.
Pierre Ländell påstår vidare att Sveriges elproduktion till största delen är fossilfri, något som kan hävdas eftersom kärnkraften av EU klassas som fossilfri. Men kärnkraft är ingen förnybar energikälla, så bara drygt 50 procent av vår elproduktion är förnybar (vatten- och vindkraft till största delen). Dessutom ska vår elproduktion tredubblas inom det närmaste decenniet med den stora elektrifiering som omställningen för med sig. Den akuta frågan är: Var ska den nya elen komma ifrån?
Slutligen hävdas i artikeln att Sveriges vindkraftverk tillsammans släpper ut 162 ton mikroplaster på 15 år, det vill säga 11 ton, eller 11 000 kilo per år. Mikroplaster innehåller Bisfenol A, ett hormonstörande ämne. Det är sant att vindkraftverk sprider mikroplatser i naturen, men inte alls i de mängder som påstås här. Utsläppen kommer främst från färg som lossnar från rotorbladen. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar släpper alla Sveriges vindkraftverk tillsammans ut cirka 645 kilo mikroplast, per år vilket kan jämföras med till exempel vägtrafiken, inklusive däckslitage 8 190 ton, konstgräsplaner minst 1 640 ton och hygienprodukter 66 ton per år.
Pierre Ländell underlåter också att berätta att Fred Olsen inte kunde släppa in mer än 70 personer samtidigt i bygdegården till sin utställning på grund av brandföreskrifter, den där kvällen i december. Det vore klädsamt att nämna det i stället för att framställa det som någon form av odemokratiskt förtryck.