Visst är regeringsfrågan i sig själv en synnerligen viktig sakfråga för den politiska branschen. Men branschinterna frågor ska inte spela huvudrollen i det politiska samtalet.
När man – för att låna ord från Shakespeares mästerliga tragedi "Macbeth" – mest "larmar och gör sig till" om nazism och annat trams från den politiska scenen, så slår folk dövörat till. Och det med rätta.
Inte ens ett förhållandevis rikt och stabilt land som Sverige har råd att kosta på sig att ignorera tunga samhällsområden som arbetslöshet och barn- och ungdomars uppväxtvillkor.
En stor sakfråga kan vara på väg att ta några rejäla steg framåt redan nu. Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skriver om de sensationella framgångarna för fransk polis som nu också gynnar den svenska rättsstaten: "Förra våren fick svensk polis tillgång till det material som de franska kollegerna kommit över efter att ha knäckt den krypterade mobiltjänsten Encrochat. Resultatet är makalöst: 230 gängkriminella sitter häktade, varav ett 40-tal ärenden rör mord eller beställningar av mord. I Stockholm har 125 fängelseår dömts ut hittills. Och detta är bara början" (21/3).
Om nu rättsstaten förmår att utnyttja det goda läge som uppkommit och ser till att domstolarna kan döma till långa straff utan rabatter, avstår från att begränsa häktningstider och skärper utvisnings- och avvisningsförmågan så kan ett efterlängtat trendbrott vara på väg i kriminalpolitiken. Vilket i så fall även kommer att ha stor betydelse för många ungas uppväxtvillkor och framtidschanser.
Arbetslösheten är rekordhög och långtidsarbetslösheten växer för varje månad. Det politiska diskussionen är dock närmast helt död i arbetslöshetsfrågan.
Det forsar förvisso ut pressmeddelanden från Arbetsmarknadsdepartementet. Men huvuddelen av de meddelanden från regeringen som hamnar i min mejlkorg handlar om i sammanhanget perifera och marginella ting som hbtqi-strategiska myndigheter och nya statliga myndigheter för mänskliga rättigheter och sådant.
Socialdemokraterna känner sig kanske brända efter det minst sagt ouppfyllda löftet om EU: s lägsta arbetslöshet.
Men det duger inte att hänga läpp över det. Nu är nu och hur tusan ska vuxet folk komma i riktiga jobb snabbt och bestämt? Svartjobb och kriminalitet ligger i farans riktning. Sverige är i ett stort behov av en reformistisk regering.