– I dag lägger vi 12–13 procent av vår plånbok på mat. I 1980-talets mitt var det 25 procent och på 1950-talet nästan 40 procent, berättar Richard Tellström.
Rationalisering, konstgödning, jordbrukets effektivisering och djur- och växtförädling har lett till att matpriserna sjunkit.
Tidigare, när matkostnaderna åt upp större del av hushållens inkomst, fick man se till att hålla andra kostnader nere. Richard Tellström tar som exempel att man stoppade strumpor och vände på skjortkragar för att ge kläderna längre liv.
Mer konsumtion
Att vi inte behöver lägga lika mycket på mat har i stället öppnat för annan konsumtion – resor, inredning, kläder.
– På 1950-talet lade vi mer pengar på mat och mindre på boende. Nu har de kurvorna bytt plats. Och det är inte bara för att priserna på bostadsrätter gått upp utan för att vi lägger mer pengar på inredning, trädäck och poolbyggen.
Richard Tellström brukar säga att vi aldrig heller haft så stor möjlighet att äta nyttigt som nu.
– Det är dels importen av vegetabilier – både frukt och grönt finns året om. Vi har dels stor tillgång till kött, och kött är väldigt vitaminrikt.
– Sedan äter människor kanske inte så nyttigt, men de har möjlighet.
Kris och krig påverkar hur vi äter även efter när samhället återgår till det normala. Då brukar vi börja äta på nya sätt och få nya ideal.
Matkulturen efter ett krig påverkas mycket av vem som vunnit, berättar Richard Tellström.
– På 1920-talet, efter första världskriget, blev engelsk fruktkaka populärt och man började baka mer med bakpulver som man gjorde i England.
Efter andra världskriget inspirerades vi av USA och det amerikanska sättet att hantera mat. Vi fick snabbmat och snabbköp.
Värdera mat
Nu ser vi ut att gå mot en tid då matkostnaderna än en gång tar större del av hushållskassan. Richard Tellström ser ett tydlig samband mellan dagens matsvinn och slit och släng-samhälle och de låga matpriserna. Han tror att att vi kan komma att värdera mat på ett nytt sätt.
– Jag tror att man blir mer uppmärksam på sådant som hållbarhet. Jag kan tänka mig att vi till exempel inte kommer att äta avokado. De har så dålig hållbarhet att de är dåliga redan när vi köper dem, men det gör inget för att de är så billiga att vi köper dem ändå.
Hans tips för att hålla matkostnaderna nere är att lära sig mer om matlagning.
– Vill man som individ minska sina matkostnader ska man öka sitt matlagningskunnande och lära sig laga mat med råvaror som är lite medfarna. Soggiga potatisar kan alltid bli en gratäng eller potatismos.
