Syftet är att skapa ett stabilt och väl fungerande system där svenska företag har tillräckliga likvida tillgångar för att klara kortare perioder utan tillgång till marknadsfinansiering, enligt FI.

Kraven ska gälla kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper med en balansomslutning på över 100 miljarder kronor, enligt FI. De föreslås börja gälla den 1 januari 2013.

FI meddelar samtidigt att förslaget om riskvikter för bolån blir försenat. Det skulle ha presenterats före sommaren, men skjuts nu på framtiden. Orsaken är främst att EU-förhandlingarna om nya kapitaltäckningsregler inte är klara, skriver myndigheten.

-Syftet med det här förslaget är att stärka det finansiella systemet i Sverige och öka motståndskraften. Det handlar om att hindra bankerna att ta alltför stora likviditetsrisker, säger Uldis Cerps, chef för banktillsynen på Finansinspektionen.

Förslaget ska nu ut på en remissrunda där banker och myndigheter får möjlighet att ge synpunkter fram till i början av september. Planen är sedan att de nya reglerna ska kunna träda i kraft till nyår.

De hårdare kraven kan höja kostnaderna för bankerna. Men eftersom de redan tagit höjd för de nya kraven blir effekten på boräntorna sannolikt liten.

-Likviditetsregleringen kan påverka bankernas kostnader och räntorna, men bankerna har i väldigt stor utsträckning redan anpassat sig den kommande regleringen. Och beredskapen hos de svenska storbankerna att leva upp till de nya kraven är god, säger Cerps.

De nya kraven kommer också att få olika stor effekt i de olika bankerna. Det beror främst på att bankerna bedömer riskerna på olika sätt och har olika riskprofil.

-Om någon bank har mindre bunden inlåning än en annan bank så kommer den att känna större effekt. Men parametrarna är desamma för alla banker, säger Cerps.