Den så kallade barometerindikatorn föll med 1,7 enheter i juni till 98,7, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det var tredje månaden i rad som indikatorn backade och den ligger nu under det historiska snittet.
I näringslivet var det både tillverkningsindustrin och byggsektorn som bidrog negativt.
Även hushållens förtroende för ekonomin föll. Indikatorn sjönk och ligger också under det historiska snittet.
Konjunkturinstitutet skriver upp tillväxtutsikterna något för i år sedan utfallet för första kvartalet blev betydligt starkare än väntat. Men bedömningen är ändå att lågkonjunkturen fortsätter.
Nu spås Sveriges BNP öka med 0,7 procent i år, jämfört med tidigare prognos från i mars på 0,4 procent.
Nästa år spås tillväxten landa på 2,3 procent, jämfört med tidigare bedömning på 2,5 procent.
KI anser att regeringen "bör överväga" tillfälliga stimulanser i budgeten för 2013 för att hålla nere arbetslösheten, som KI spår ökar måttligt, till 7,6 procent nästa år, från 7,5 procent i snitt i år.
Men utrymmet för permanenta satsningar är begränsat, anser KI.
"Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit av sig. Först 2013 förbättras konjunkturen. Men sunda statsfinanser och låg statsskuld gör att svensk ekonomi är rustad för att möta en betydligt svagare utveckling", skriver KI.
Myndigheten spår att Riksbanken håller styrräntan oförändrad på 1,5 procent till början av 2014, men anser att banken borde kunna sänka räntan utan att inflationsmålet äventyras.
KI bedömer vidare att jämviktsarbetslösheten just nu ligger på 6,7 procent. I sin framtidsprognos har KI tidigare spått att den gradvis ska falla ner strax under 6 procent till 2020. Men i dagens bedömning har den siffran höjts med 0,1-0,3 procentenheter. Därmed skulle jämviktsarbetslösheten stanna högre och landa strax över 6 procent 2020.
Ett skäl är att befolkningens sammansättning väntas driva upp jämviktsarbetslösheten något, enligt KI.
-Det som är nytt är att vi fått nya uppgifter från SCB om befolkningsutvecklingen. Nu har vi en starkare befolkningstillväxt i arbetsför ålder än vad SCB bedömt tidigare. Och den nya arbetskraften har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, det är bland annat fler invandrare än man antagit tidigare, säger KI:s generaldirektör Mats Dillén.
-Vi ser också vissa problem när det gäller matchningen på arbetsmarknaden. Det finns vissa tecken på att den inte fungerar så friktionsfritt som vi tidigare trodde. Vi har sett ett ganska kraftigt tillskott i arbetskraften under senare år och den tillkommande arbetskraften har varit svårare att matcha ihop med de jobb som finns.
Enligt finansminister Anders Borg (M) visar Konjunkturinstitutets prognos att Sverige står starkt.
Och det finns utrymme att agera offensivt de närmaste åren, sade Borg i riksdagens debatt om vårpropositionen och riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
-Vi har inget mål att nå överskottsmålet under varje år av en konjunktur, utan det finns ett utrymme att agera både under 2013 och 2014. Men det måste ske med försiktighet, sade Borg.
Han hänvisade till kommande propositioner med satsningar på forskning och infrastruktur och nämnde också om en ändring av bolagsskatten.
-Det handlar om en omläggning av bolagsskatten för att säkra skatteintäkter, men också för att vi ska ha en skattemiljö som gör det attraktivt att investera i Sverige, sade Borg.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson säger så här om KI:s prognos:
-Det är mycket bekymmersamt att jämviktsarbetslösheten ser ut att öka.
Jämviktsarbetslöshet är den nivå som arbetslösheten kan gå ned till, utan att inflation och löner ökar och det upplevs som att det finns generell brist på arbetskraft. Om till exempel jämviktsarbetslösheten bedöms ligga vid 5 procents arbetslöshet betyder det att arbetsgivarna betraktar personer som utgör dessa fem procent arbetslösa som svåra eller icke möjliga att anställa.
-Vägen tillbaka till från arbetslösheten blir svårare och svårare, säger Magdalena Andersson.
Hon konstaterar att KI:s prognos förutsätter att EU- och euroländerna lyckas finna en trovärdig lösning på eurokrisen och att risken för en sämre utveckling i ekonomin är stor, om ingen lösning nås.