Trots att 80-årsdagen närmar sig är han fortfarande aktiv som arbetande styrelseordförande i Ödeshögs näringsliv. Han uppskattar tidsåtgången till ett par dagar i veckan. Under övrig tid har han ytterligare tre styrelseuppdrag med anknytning till arbetslivet.

Av en person som har titeln civilingenjör på visitkortet förväntar man sig en mönsterelev, men Svante var tvärtom. Han vantrivdes i skolan, bråkade och var obstinat i största allmänhet. Och i folkskolan hade han svårt med den svenska grammatiken, vilket inte var uppskattat i en lärarfamilj. Han lyckades till och med bli relegerad efter en och en halv termin på Västerås Högre Allmänna läroverk.

– Jag minns den rungande utskällning som pappa gav rektorn på telefon, men det hjälpte inte. Jag tog jobb som elektriker och fick en stolpkrok i skallen, ett blodbad som skrämde slag på min mor. En kort period monterade jag elmotorer på Asea i Västerås, men blev uttråkad.

Han tog tag i studierna igen och kom in på Västerås tekniska gymnasiums ellinje och slutade som klassens näst bästa elev. Studentbetygen räckte för att komma in på KTH mekaniklinje och han kände att han hittat rätt.

Första arbetsplatsen var Stockholms Gasverks anläggning vid Värtan, en stor arbetsplats med 700 anställda. Många kemiingenjörer, men inga mekanikingenjörer.

– Det var som en stad i staden, eller som en bruksort med ålderdomliga traditioner och seder. Gubbarna på golvet lyfte på mössan för en nybakad ingenjör och så ville jag inte ha det, säger Svante och skrattar gott åt minnet.

På Gasverket blev Svante ansvarig för uppbyggnaden av ett spaltgasverk, vilket behövdes som uppbackning för den ordinarie tillverkningsprocessen. Det lyckades bra och motsvarade 50 procent av kammarugnarnas kapacitet.

Mälarvarvet, som var ett dotterbolag till Stockholms hamnbolag, var nästa anhalt. Svante chefade över 140 anställda med en bred tillverkning av plåt- och smidesprodukter förutom fartygsreparationer. Bland annat byggde man vägräcken till stans många broar som klarade påfrestningen av en skenande buss.

Sejouren varade i 14 år innan Svante sa upp sig efter en kontrovers med sin chef. De hade olika åsikter om hur produktionen skulle bedrivas.

På nästa arbetsplats, Finnboda Varf, inträffade Svantes största motgång i arbetslivet. Kryssaren Sally Albatross låg i flytdocka 1990 när branden bröt ut. De häftiga eldslågorna förstörde inte bara fartyget utan även flytdockan. Katastrofen knäckte också varvets ekonomiska ryggrad och konkursen var ett faktum. För första gången i sitt 53-åriga liv var Svante arbetslös. Men att sitta hemma och deppa var inget alternativ – snart var han på spåret igen i en helt annan bransch.

– Efter några månader fick jag veta av en gammal kompis att jag var headhuntad som en av tre kandidater som ny vd för Kolmårdens djurpark. Det var så väsensskilt från det jag sysslat med tidigare att jag tog det som ett dåligt skämt och slängde på luren. Men jag kom på andra tankar sedan jag träffat styrelsen och fackrepresentanterna.

Under Svantes tid som vd byggdes det nya delfinariet för 90 miljoner kronor och nya djurstall. Det var mycket pengar och räntan var hög, men Svante anser att bygget var en nödvändig investering – utan det skulle djurparken sakna delfiner i dag. Invigningen 1993 var en festlig tillställning med kungafamiljen på plats och Svante hade drottning Silvia till bordet. En höjdpunkt i karriären.

Men allting roligt har ett slut och 1994 meddelade en konsult att Svantes tid som vd var över. Anläggningens dåliga resultat var huvudorsaken, men han säger också att han inte hade särskilt bra relationer till alla styrelseledamöter. Företagsledare och kommunpolitiker talar inte alltid samma språk.

Anknytningen till Ödeshög inleddes redan 1986 när han och dåvarande hustrun Eva köpte en sommarbostad vid Maltmossen, vilket senare blev ordinarie bostad. Under åren på Kolmården pendlade han från Ödeshög.

Sedan 1995 har Svante haft olika uppdrag i Ödeshög, bland annat som turistchef och sedan 1996 som chef för företagarföreningen. Han brinner fortfarande för näringslivsfrågor och är beredd att dela med sig av sina erfarenheteter av företag och företagande till yngre kollegor.

– Om du visste vilka duktiga och idérika entreprenörer det finns i kommunen, säger han och framhåller Ödeshögs Mekaniska, Boets Bildemontering och Ombergs Golf som goda exempel.