När Bengt Braskered kommer in på det gamla charmiga fiket i närheten av Stureplan sitter jag och läser om pjäsen "Uppenbarelsen" som han är aktuell i på Dramaten. Jag slås över de fina recensionerna – som Bengt inte har läst. Han läser tydligen aldrig recensioner.

– Om de är dåliga blir man ledsen. Om de är bra finns det en risk att man börjar tänka på det, vilket kan leda till att man aldrig fixar att prestera lika bra igen.

Nej, pågående pjäser vill han helst inte läsa om. Annat är det med film och tv. Bengt är både teaterskådis och tv-skådis.

Artikelbild

| Drömmen. Efter en vecka på den förberedande skådespelarlinjen visste Bengt Braskered från Godegård vad han skulle syssla med – han skulle bli skådespelare.

– Om produktionen redan är klar, då kan jag läsa recensionerna. Vissa av mina kollegor läser allt som står på nätet. Varför ska jag ta del av det? Jag är tillräckligt självkritisk ändå.

Bengt sätter höga krav på sig själv och ger sig inte förrän det är av högsta kvalitet. Och visst har han gjort många och kvalitativa produktioner. På scen har han spelat i bland annat "Tjuven" och "Von Sydow-mordens gåta". Han har medverkat i filmer som "Beck", "Wallander", "Tjenare Kungen", "Tysta leken" och "Sound of noise" (för vilken han har prisats i Cannes). På tv går Bengt att beskåda i "Lite som du", "Inkognito", "Molanders" och i nyligen aktuella "Syrror" .

Tv och film ligger helt klart honom varmast om hjärtat.

– Inte nog med att tv:n alltid har varit min inspirationskälla, genom rutan når man ut till så många människor. Ta till exempel "Syrror" som har gått på TV4 i höst. Det är över en miljon som tittar – att nå den breda publiken tilltalar mig. Många som tittar på tv skulle aldrig tänka sig att gå till Dramaten. Visst älskar jag att spela på scen, men mitt hjärta klappar för tittarna i tv-soffan.

Hur kommer det sig då att en östgöte som för 50 år sedan föddes i Godegård utanför Motala valde att bli skådespelare – och lyckades? Hans mamma arbetade som lärare och hans pappa var bonde, båda var dessutom aktiva politiker. Det fanns ett kulturellt intresse i hemmet – böcker både lästes och pratades om. Men det som verkligen öppnade hans ögon för kultur och skådespeleri var tv:n.

– Vi bodde mitt inne i skogen med häst, kor, höns … och jag tyckte inte om något av det. Det var fyra mil till närmaste stad. Räddningen blev tv:n. Naturligtvis såg jag på allt som visades för barn, men också tv-teatern.

Tv-teatern visade tunga och stora dramer – Strindbergpjäser och Brechtverk. Margareta Krok och Allan Edwall var bara några av stjärnorna som agerade på tv-rutan framför den unge Bengt som försvann in i skärmen.

– När jag var åtta år frågade fröken klassen vilken film som vi tyckte var bäst. När kompisarna svarade "Emil i Lönneberga" sa jag "Höstsonaten" och "Skyskrapan brinner", säger han med ett skratt.

– Fröken ringde hem till mina föräldrar, men de var så pass intelligenta att de visste att det inte gick att få mig att sluta och att det även måste vara något bra för mig.

Efter grundskolan i Godegård och Motala började Bengt Braskered tvåårig social linjen för att så snabbt som möjligt kunna börja på scenskolan – hela tiden med skådespelaryrket som mål. Efter gymnasiet började han på folkhögskolan i Burträsk i Västerbotten där han gick en ettårig förberedande skådespelarlinje.

– Efter en vecka fanns det ingen återvändo. Då visste jag att det var det här jag skulle syssla med. Under det året lärde jag mig mycket, men framför allt fick jag ett enormt självförtroende.

Självförtroendet växte än mer när han därefter kom in på Skara skolscen. Men som för många av våra kända skådisar tog det stopp vid både första och andra ansökan till scenskolan.

En tid av restaurangjobb och konstanta teaterbesök följde, varefter Bengt tillsammans med ett gäng andra drömmande skådespelare startade en mindre teatergrupp i Helsingborg.

– Vi var unga och arga och tyckte att scenskolan bara var skit. Men efter ett tag sökte jag och en kompis in till scenskolan i Malmö i smyg – och kom in. Då var vi inte lika arga längre.

– Många saker var rätt flummiga i skolan. Alla dessa kullerbyttor, vad skulle jag med dem till? Så otroligt mycket skulle utgå från vem man var själv.

Utbildningen var i tre och ett halvt år. Under denna period förstod Bengt att det var att gå in i en annan gestalt som var hans grej – i dag har han spelat allt från hustrumisshandlare till vitvaruförsäljare.

Därefter har det bara flutit på. Många dramatiseringar och tv-inspelningar, från fast anställning på Uppsala stadsteater till frilansande skådis. Tur, hårt arbete och begåvning – tre ingredienser som Bengt menar har tagit honom till där han är i dag. En man i sina bästa år.

För han känner sig tillfreds med livet. Inte minst med att fylla 50 som verkligen var en milstolpe i Bengt Braskereds liv.

– Jag bestämde mig för att bjuda in alla som har varit viktiga i mitt liv. Vi blev hundra pers i en hyrd lokal i Gamla stan med anor från 1500-talet. Inga presenter, bara god mat och bakverk. Jag är en riktig torsk på bakverk. Det finns saker som alltid har serverats när jag har fyllt år – bland annat knäckflarn. Herregud så många flarn det går åt på 100 personer! Jag bakade hela natten.

– Jag tror att det är viktigt att vi stämmer av i våra liv. Jag kan verkligen rekommendera alla att fira sin 50-årsdag med att samla alla sina vänner. Själv kände jag en rikedom över att jag har så mycket vänner. En riktigt god pensionsförsäkring.