En av alla som kommit dit den här dagen kämpar på en träningscykel.

– Martin lockar ner mig hit att cykla varje förmiddag så jag får en hel del träning på jobbet, säger Jennie Ahlstrand som är föreståndare på den dagliga verksamheten för funktionshindrade vuxna som heter Unik Musik.

Naturligtvis är huset därmed också fullt av musik. Här finns replokaler, musikrum, och trummor, gitarrer, keyboards och andra instrument att låna. Det spelas och sjungs mycket och varje dag.

Artikelbild

| Dubbel glädje. Jennie Ahlstrand kan kombinera två av sina passioner – att jobba med människor och att jobba med musik.

– Folk som sjunger i kör brukar prata om hur många stämmor de har i kören. Okej, men vi har 40 stämmor när vi sjunger. En musikpedagog kanske skulle tycka att framförandena borde finjusteras lite men här handlar det om att förmedla glädje och att alla ska våga, säger Jennie.

När alla samlas runt henne för en sångstund blir det tydligt att musiken engagerar. Jennie sjunger och spelar keyboard och så gott som alla andra sjunger med och många dansar.

Att musiken är ett värdefullt redskap i sådan här verksamhet är Jennie övertygad om.

– Förutom glädjen och gemenskapen är det ett jättebra sätt att stimulera kommunikation, säger hon när musikstunden är över.

Artikelbild

| Klarinett. Man kan gott säga att musiken sitter i väggarna här.

– Sång kan ibland ligga närmare till hands än att prata. Vi har en ensamkommande kille som först inte kunde säga nånting på svenska. Nu går han omkring och sjunger Ted Gärdestadlåtar som vi har spelat och sjungit mycket här.

Hur kommer det sig då att Jennie har det här starka engagemanget för just musik? När hon växte upp i Ekholmen var det ingen i familjen som hade musikalisk talang.

Artikelbild

| Hjärtligt. Det är eftermiddag och Angelica Karlsson och Süleyman Yildiz säger hej till Jennie innan de åker för dagen.

– Nej, jag blev tvingad till blockflöjtslektionerna som alla andra. Boken hette ”Tjoflöjt”.

Efter musikskolan började hon spela keyboard och var ett tag med i ett band. Hon skrattar när hon säger det och det var ju så länge sedan och det där bandet behöver vi inte gå närmare in på.

Artikelbild

| Jennie Ahlstrand. Som föreståndare insåg hon tidigt hur bra musiken är på att skapa glädje och gemenskap.

När Jennie efter ekonomisk gymnasielinje började jobba som elevassistent var det första anhalten i ett arbetsliv som helt kommit att handla om att arbeta med människor. Och senare med jobbet på Musikskolan kom även musiken med.

– Jag jobbade också med enskild musikundervisning för utvecklingsstörda. När jag ordnade en gemensam sommaravslutning för alla deltagarna i Trädgårdsföreningen var det första gången de träffade varandra. Den träffen var så himla rolig och jag tror det var där jag på allvar insåg hur värdefull musiken är som sammanhållande faktor.

Det ena ledde till det andra och Jennie fortsatte att på olika sätt jobba med personer med funktionsnedsättningar. När hon utbildade sig till undersköterska var hon ute på dagliga verksamheter och fick en inblick i hur saker gjordes där.

Eftersom Jennie är som hon är tänkte hon att ett och annat skulle kunna göras annorlunda, och vem skulle göra det om inte hon själv?

– Det jag vill göra det gör jag. Jag har ett starkt driv och är nog inte så lätt att ha som anställd. Men det handlar inte om mig själv utan om att lyfta andra, att ge det lilla extra.

Jennie var tidigare föreståndare för en daglig verksamhet men sa upp sig för ett par år sedan för att starta eget. Nu är hon föreståndare på familjeföretaget Unik Musik och ser framför sig att det är det här hon kommer att hålla på med under lång tid framöver.

Kanske blir hennes liv något mindre hektiskt om några månader när hon är klar med sin 180-poängsutbildning till beteendevetare. Studierna har hon skött på ledig tid, men det var egentligen inte nödvändigt för själva jobbet.

– Men jag tror att det i framtiden kan bli obligatoriskt med en examen om man ska få jobba som föreståndare på en sån här verksamhet, säger Jennie.

Du är inte rädd att ge dig i kast med saker?

– Jo, lite mera sedan barnen kom. Men innan… Huset i Stjärnorp där vi bor var bara ett torp med utedass när jag köpte det ensam 2002. Jag tänkte att det där fixar väl jag i ordning. Och jag löste det ju men i dag kan jag tänka att det var ett rätt korkat beslut då.

Även om musiken alltid varit Jennies följeslagare så lyssnar hon inte särskilt mycket på musik. Om det inte är för jobbets skull alltså. Då blir det framför allt svenska låtar eftersom det kan vara krångligt med engelskan för deltagarna på den dagliga verksamheten. Just nu går hon omkring med ”Stad i ljus” i huvudet.

När Jennie, personalen och deltagarna på Unik Musik samlas till sångstund avslutar de med just den låten. De sjunger den till minne av en kamrat som avled härom veckan.

– Meningen är att musiken ska genomsyra hela verksamheten här, säger Jennie senare. Det här är inte mitt arbete utan min livsstil.