Övers: Maria Cederroth

Nilsson förlag

All heder och en stor eloge åt det nystartade Nilsson förlag som nu i vår ur litteraturhistorien fiskat upp denna lilla men klart skimrande pärla som de stora drakarna missat i över trettio år: katalanska Maria Barbals debutroman från 1985, "Som en sten i ett jordskred". Boken är en 126 sidor kort, koncentrerad och fullödig berättelse om en kvinnas liv i en liten bergsby i Katalonien – byn heter Pallares och är för övrigt Maria Barbals hemby – under 1900-talets första decennier. Men egentligen skulle nog Conxa kunna ha levat i nästan vilken tid och i vilket land som helst. Hon är en arbetsam, lydig flicka som växer upp i sin barnlösa mosters lantbrukarhem till en enkel, jordnära kvinna. Hon får lära sig att ständigt vara till lags, och att hon, som människa, i viktighetsgrad kommer först i tredje hand – efter jorden och djuren.

Artikelbild

Conxas liv är strävsamt men ändå ganska lyckligt. Men när maken Jaume, som är hantverkare och reser runt en del, på tjugotalet börjar engagera sig politiskt på de rödas sida, känner hon mest oro för detta främmande inslag i deras värld. När så byns präst förkunnar att det är av ondo att sträva efter att rubba den av Gud fastslagna ordningen i världen, bävar hon. För är det inte just detta Jaume försöker göra?

Conxa lever i och drabbas av historien utan att förstå den: överblick har som bekant bara de som kommer efter. Hennes perspektiv är hela tiden det lilla. Tillsammans med mostern och döttrarna brukar hon jorden, mjölkar korna, lagar mat och sköter huset. Hon älskar, hon arbetar, hon kommer att få sörja. Det märkliga är att hela hennes långa liv, från barndom till ålderdom, ryms på dessa få boksidor. Här finns inga onödiga ord. Berättelsen är som en ren och enkel träskulptur där allt det avlägsnats som inte är den avbildade gestalten. Som roman är den närmast perfekt, som debutroman häpnadsväckande. Helt enkelt ett mästerverk.

Lås oss få läsa mera på svenska av denna högintressanta författare!