Det kan beskrivas som något av en vetenskaplig revolution när ett växande antal hobbybiologer och "gör det själv"-pionjärer experimenterar och uppfinner i kök, källare och bakgårdar. Utställningen "Beyond the lab" fångar fenomenet och berättar sju historier om forskning utanför proffslabben.

– Folk har även tidigare i historien fått försöka hitta smarta, egna, lösningar. Skillnaden mot idag är att vi har gått från att behöva göra mycket själva till ett samhälle där mycket redan finns. "Do it yourself" är en motreaktion, där man vill ta tillbaka producerandet, säger Anna Öst, chef för produktionsavdelningen på Visualiseringscenter.

– Vi vill med utställningen visa och inspirera till att man själv på olika sätt, och på väldigt olika nivåer, kan vara delaktig i en forskningsprocess. Naturligtvis leder det här till en intressant och levande diskussion kring vilken roll forskningen ska ha i samhället, fortsätter hon.

Artikelbild

| Pieters Open Wetlab i Amsterdam är öppet för allmänheten och har fått ner kostnaden för sin utrustning som tillverkas av återvunnet material.

Den europeiska vandringsutställningen "Beyond the lab", vars stopp i Norrköping är det enda i Sverige, bygger på tre olika teman – med engelska titlar: Citizen science, Do it yourself och Healthhacking (fritt översatt: medborgarvetenskap, gör-det-själv och hälsohacking).

Ett exempel på medborgarvetenskap är den svenska fågelräkningen. Men den tas inte som exempel i utställningen, istället lyfter man fram är småmamman Shazia Ali-Webber i London. Problemen med luftföroreningar oroade och sporrade henne att tillsammans med ett företag ta fram buggy air-sensorn som kan sättas på barnvagnen och gör mätningar av luftkvalitén på barnets höjd. Resultaten läggs ut på nätet, där alla kan ta del av dem direkt.

På gör-det -själv-temat berättas om ett medborgarlaboratorium i Amsterdam, öppet för hela grannskapet och med utrustning byggd av återvunnet material.

Biohacking, eller hälsohacking, är en samtidsrörelse som innebär att anlägga ett hacker-synsätt på biologi och den egna kroppen. Det kan exempelvis vara att mäta data på sig själv, som puls, steg eller blodsockernivåer.

Artikelbild

| Allmänheten hjälper. Forskaren Doreen Walther är beroende av att allmänheten skickar in myggor från hela Tyskland för att undersöka myggpopulationen och kartlägga smittspridanande mygg.

Forskaren Sara Riggare, som presenteras i Beyond the Lab, är drabbad av parkinson och ser med hjälp av självmätning till att hon inte förvärrar sin sjukdom.

– Hon träffar sin neurolog en timme om året, resten av årets timmar måste hon vara sin egen expert. Det är hennes drivkraft, säger Gustav Bolin, doktorand, knuten till C.

Artikelbild

Chip-trend. Ett microchip, litet som ett riskorn, kan sätts in under huden i handen med en injektor på mindre än en minut.

Visualiceringscenter har infogat en egen del i vandringsutställningen som knyter an till trenden att chippa sig. I dag uppskattas omkring tusen svenskar ha ett chip, stort som ett riskorn, inplacerat under huden på sin hand.

– Det vanligaste är att man använder chipet som nyckel till olika lås eller för identifikation, säger Gustav Bolin.

Artikelbild

| I Beyond the Lab utmanas våra idéer om hur vetenskaplig forskning ser ut.

Meningen med utställningen är inte att föreslå att vanliga människor ska ersätta den institutionaliserade forskningen, poängterar Gustav Bolin.

– Forskare är en yrkesgrupp med specifik expertis som man inte ska relativisera, snarare handlar det om att inkludera flera delar av samhället i forskningsprocesser. Vetenskapen mår inte bra om forskare själva tänker ut problemen, undersöker lösningen och sedan bara kommunicerar till varandra. Tanken är att det här ska leda till mer samhällsrelevant forskning som påverkar människors liv i positiv bemärkelse, säger Gustav Bolin.