– Jag har panikstädat här under morgonen, det har varit fullt upp med jobb i flera veckor nu, säger Mattias Frisk när han tar emot i sin ateljé på Vasaplan i Mjölby.

På ett bord med en vit pappersduk mitt i rummet står det – nyponet. Tjugotre centimeter högt, snidad ur en MDF-skiva och målad i akrylfärg med ett knallrött nypon mitt i hjärtat. Om en vecka är det dags för ceremonin i Konsert & kongress där Lars Winnerbäcks nyponpris ska delas ut till en eldsjäl inom Linköpings kulturliv. Förutom 100 000 kronor får vinnaren även ett unikt konstverk av en lokal konstnär.

Mjölbybon Mattias Frisk blev tillfrågad att göra priset strax innan jul och instruktionen var enkel: Gör vad du vill, bara det är ett nypon. Egentligen är han bildkonstnär och mest känd för sina skivomslag men han bestämde sig snabbt för att inte göra en teckning eller en målning, priset skulle vara tredimensionellt.

Artikelbild

| Årets nypon.

– Tidigare år har priserna varit lite flippade – en korp med ett nypon i näbben och ett nypon i en glascylinder – så jag tänkte att jag lika gärna kunde fortsätta med det.

I ateljén hänger och står mängder av tavlor som ska bli till skivomslag. På en vägg hänger omslagen till ett finskt dödsmetallband, Linköpingsbandet Nekrokraft och egna bandet Vanhelgd där han sjunger och spelar gitarr.

Ditt nypon känns lite heavy metal.

– Nja, jag tycker mer att det är mer saga och fantasy. Men som när jag gör skivomslagen är det mycket krusiduller, taggar och törne.

Han har skissat, snidit, slipat, fräst och målat till och från sedan beställningen kom och han uppskattar att han lagt ett antal arbetsdagars effektiv tid på verket.

– Det är mer arbete bakom än vad det kanske ser ut som. Hoppas att den som får det gillar det.

Har du någon som du hoppas på?

– Nej, de jag hoppades på fick det förra året, Gaphals.

Som kulturarbetare själv uppskattar han att priset finns och efterlyser fler. Han säger att det är tufft att jobba inom kultursektorn och tänker framförallt på de heltidskonstnärer som inte jobbar på uppdrag så som han själv gör.

– Jag hinner aldrig jobba med mitt måleri utan att först ha fått en beställning, för att jag måste få in pengarna. Jag kan inte göra en målning och vänta på att någon vill köpa den, då kan den bli stående i flera år.

Att det nu är han som får göra Winnerbäcks pris är även roligt från ett sentimentalt perspektiv.

– Jag minns när jag gick på högstadiet någon gång på tidigt 90-tal och såg Snoddas på Skänninge fritidsgård. Då var man imponerad!