– Jag är absolut lite mör, men jag är verkligen inte trött på att spela.

Tomas Ledin sitter i en svart skinnsoffa alldeles nedanför scenen på Rondo i Göteborg. En bit bort förbereder serveringspersonalen inför kvällens spelning. Vita dukar läggs på och det skramlas från glas och bestick. Det är dagen innan sista kvällen och när allt är över kommer han ha gjort sin 104:e föreställning av "Skarpt läge" sedan premiären i Stockholm i höstas – inget konstigt att känna sig sliten över. Men det blir ingen längre vila. Efter lite sommarlov packas led-skärmarna, kulisserna och gitarrerna ner och körs ut på vägarna: Tio städer under tio helger ska avverkas, två kvällar i rad.

– I Stockholm och Göteborg körde vi fyra spelningar i veckan så jag inbillar mig att det blir lite lättare nu, men det blir nog som vanligt – fullt ös.

Artikelbild

| "Det är många ute i landet som har tagit sig till Stockholm och Göteborg, nu återgäldar vi det genom att komma till dem."

Till hösten ska "Skarpt läge" bli "Skarpt läge deluxe". Allt ska bli lite större, lite mer. Till exempel ska konserterna ramas in av totalt 200 kvadratmeter led-skärmar och Ledin törs påstå att hans show måste vara bland det mest spektakulära som åkt på turné i Sverige.

– Det vi gjort under vintern och våren har varit förrätten. Nu sätter vi jordgubben på tårtan.

När turnén stannar till i Linköping i oktober har det gått lite mer än tre år sedan sist. Ett av Ledins allra första besök i stan kom efter en mytomspunnen kväll sommaren 1977.

– Jag spelade på en klubb inte långt från något av torgen där man gick en trappa ner, Sex Pistols hade varit där veckan innan. Jag spelade på samma ställen som de gjorde under hela turnén fast en vecka senare. Jag fick höra många roliga historier!

Artikelbild

| Tomas Ledin använder sju gitarrer i krogshowen, fem akustiska och två elektriska. En svartvit Fender Telecaster är favoriten.

I början på december tar turnén slut i Örebro och det blir också Ledins sista spelning innan ett längre uppehåll. Efter ett par intensiva arbetsår behöver han ta det lugnt och "ha mer fokus på hängmattan än något annat". Men han kommer tillbaka.

– Det blir det sista på ett par år. Det är dags att ta ett par steg tillbaka, reflektera lite och förhoppningsvis bli kreativ med skrivandet.

Han lutar sig fram i soffan.

– Jag har absolut inga planer på att lägga av. Jag känner att jag är bättre än någonsin, både på scenen och som låtskrivare.

Du har tidigare sagt att du alltid känner att du har din bästa låt framför dig.

– Den typen av självbedrägeri måste man nog ha när man är en kreativ person. Om det bästa vore bakom mig, då finns det ju ingen anledning att hålla på.

Bästa eller inte, efter 46 år som artist har det i alla fall blivit många låtar och i föreställningen blandas nya, "udda" och förstås, gamla.

Finns det någon låt du tröttnat på?

– Mja... vi kör ju många som varit med sedan 70-talet och som det finns en förväntan på hos publiken. Vi försöker hitta nya sätt att framföra dem på för att hålla fräschören. Det intressanta är att publiken sällan verkar reagera på att de är annorlunda. Sen är det himla roligt att göra de gamla låtarna när publiken hjälper till att fylla dem med ny energi.

I juni påbörjas filmandet av "En del av mitt hjärta", filmen som bygger på Ledins musik. Han själv har en exekutiv roll när det gäller musiken och gav filmskaparna en lista på 40 låtar att jobba med. Av det han hört hittills låter allt fantastiskt.

– Man får en annan bild av låtarna, även jag. För de som går och ser filmen kommer låtarna säkert kunna komma att betyda något helt annat än tidigare.

Han lutar sig tillbaka i soffan igen.

– Att låtarna hamnar i ett sådant här sammanhang är väl ett kvitto på att de har nått ut och att de har betytt något för folk. Det är roligt. Eller "roligt" – det är större än så.