Stockholmstrion Baskery har en lång turnésommar framför sig. Fyra veckor ska de tillbringa på vägarna i Kanada. Men först väntar Ydre countryfestival.
Baskery bildades för två år sen. Systrarna Greta, Stella och Sunniva Bondesson spelade ihop i gruppen Slaptones, men valde att bilda ett nytt band när trummisen, pappa Jan-Åke, hoppade av. Till skillnad från Slaptones är Baskery ett akustiskt band. De beskriver sin musik som "killbilly", banjopunk och "mud-country" och släppte skivan "Fall among thieves" i maj.
När Corren ringer upp sångerskan och gitarristen Sunniva Bondesson har trion precis kommit hem från sin tredje tur för sommaren till Frankrike.
Hur fungerar något så amerikanskt som countrymusik i Frankrike?
- Det kan man fråga sig. Men det finns en ganska stor scen för blues och rootsmusik. Så har man bara turen att träffa rätt bokare så finns det en hel del arrangemang på lite mindre orter.
Varför blev det just countrygenren?
- Det låg nära till hands. Vi har länge sjungigt trestämmigt och på engelska och haft en förkärlek till akustiska instrument. Men det var ingen riktig plan att vi skulle bli ett countryband och det tycker vi inte riktigt att vi är heller. Vi lyssnar inte så mycket på country.
Bland förebilderna finns istället namn som The Band, Joni Mitchell, Neil Young och Bob Dylan. Musikintresset kommer hemifrån. Pappa var musiker och trubadur och försörjde sig på att åka landet runt och spela på allt från små pizzerior till festivaler. Mamma blev inte så glad när döttrarna valde samma bana.
- "Nu har ni skapat er en osäker framtid", sa hon. Vi tänkte ha musiken som en hobby, men det blev mer eftersom vi fick jobb. Vårt första sommarjobb var att spela på en afterbeach på Öland. Det gav bra kosing så det gav mersmak.
Med gruppen Slaptones blev de sedan mer framgångsrika än de hade räknat med. Musiken de gjorde var inte riktigt den de brann för och det slutade med att de tackade nej till ett skivkontrakt i USA för att fundera på vad de egentligen ville göra.
Nu väntar stor turné i Kanada som de fått till tack vare en amerikansk/kanadensisk manager. Fyra veckor ska de kuska runt med van och flyg. Men först väntar Ydre countryfestival.
Vad bjuder ni på live?
- Det vet man aldrig, men jag kan tänka mig att det blir en ganska ösig show, man tänder ju till när man har publik. Om folk ser uttråkade ut så lägger vi i en växel till och om folk är med och skriker och gapar så måste man ju överrösta dom!