Mark Twain, August Strindberg, Fem-böckerna eller kanske Sune och Bert - vad är ok? Beslutet att lyfta ut Tintin-serierna från hyllorna på Kulturhusets barnbibliotek fick kultur- och biblioteksvärlden att reagera blixtsnabbt. Censur, förmynderi och historierevisionism var några omdömen. Kulturhuset backade snabbt: några timmar senare stod böckerna åter på sin plats och Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, medgav att beslutet var förhastat:

"Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur", säger han i ett pressmeddelande.

"Politisering av kulturlivet"

Eric Sjöström, chef för Kulturhuset, säger att han inte kände till beslutet om Tintin-böckerna, och menar att det inte löser några problem att ta bort böcker. Ändå har han fortsatt stort förtroende för Behrang Miri. Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP), däremot, förblir kritisk mot Kulturhusets agerande:

Fem-böcker togs bort

Men det är inga nya värderingar som ligger bakom det förhastade beslutet på Kulturhuset. Jan Hansson, chef för Svenska barnboksinstitutet, berättar att liknande debatter dykt upp då och då. På 1970-talet rensades Fem-böckerna ut från många bibliotek, på grund av fördomsfulla beskrivningar av bland annat romer.

Han ser debatten som ett tecken på samma ängslighet som syns bland förläggare som nobbar böcker med svordomar eller alkohol, som i sin tur bottnar i en vilsenhet hos föräldrar och pedagoger.

Jämför med "Liten Skär"

Katti Hoflin, verksamhetschef på Dunkers kulturhus i Helsingborg, var den som kläckte idén till ungdomsbiblioteket Tiotretton även om hon inte jobbar där i dag. Hon är glad över att Tintin åter står i hyllorna.