Gerillaplanteringar, gemenskap, gratis. I Linköping finns olika grupper som jobbar med begreppet allmänningar, som fått nytt innehåll. Den gemensamma nämnaren: de skapar verksamheter som är till för alla, utan kostnader.

Fruktträden dinglade av mogna äpplen och päron. Fredrik Åslund och Malin Henriksson letade upp olika fruktträd som står på kommunal mark i staden. Träden hade de prickat in på fruktkartan.se som är tillgänglig för alla.

- Det är en stadskarta som visar alla allmänningsträd. Vi plockade en massa frukt, olika sorters äpplen och päron, och gjorde ett fruktstånd i stan. Vi delade sedan ut frukterna gratis, säger Malin Henriksson.

Artikelbild

| Fredrik Åslund tror på att skapa allmänningar och är en av dem som håller i öppen fika. Bild: Agnes Stuber

Både Fredrik Åslund och Malin Henriksson är aktiva i nätverket "Skapa Allmänningar". Flera månader efter fruktaktionen har olika grupper i nätverket ordnat cykelverkstäder, gerillaplanteringar och gratis fika.

Enligt Fredrik Åslund innebär konceptet allmänning en plats för frivilligt arbete och utan vinst, med fri tillgång för alla. Luft, vatten och språk är allmänningar, men också bloggar, kvinnojourer och idrottsföreningar.

Radikal metod

Fredrik Åslund kom in på allmänningsspåret när han ville göra något som var roligt men också användbart. Sedan har det även blivit politiskt - han förklarar det som en växelverkan där de engagerade gör praktiska saker som de sedan diskuterar politiskt.

- Det är en radikal metod som är förändringen i sig själv. Man skapar något som är användbart och kan nyttjas av alla. I teorin fungerar många studentföreningar enligt allmänningsprincipen, och skulle det utvecklas mer skulle kanske många studenter slippa jobba extra vid sidan av studierna och göra roligare saker istället.

Studenter på Valla

Fredrik Åslund är själv student. Tillsammans med andra studenter står han ibland utanför biblioteket på campus Valla med ett bord fullt med fika. De fikasugna får ta kaffe och bullar gratis men kan också lägga en frivillig peng - det kostar aldrig mer än två kronor för en kaffe.

Det är många som undrar varför fikat är gratis. Om de som hjälper till kommer från någon förening och om de får betalt. Fredrik Åslund förklarar att det trots frågorna är ett accepterande klimat på universitetet. Studentföreningar gör ofta saker gratis. Men på stan är folk mer misstänksamma och undrar om de är frireligiösa.

Ska vara roligt

Anna Küller är doktorand i Teknik och social förändring och också aktiv i Skapa Allmänningar. Hon menar att lösningen på misstänksamheten är att ge goda exempel som fungerar och som folk kan ta efter. Det är viktigt att visa att det finns andra sätt att göra, andra strukturer. Och det är viktigt att det är roligt.

- Det är så konstigt att när vi gör saker blir det så sensationellt. Det säger ju ganska mycket om vad folk är vana vid. Om det är en sensation att man gör saker tillsammans utan att ha betalt för det? det ska ju vara normalt!

- Har man en massa fallfrukt ska det inte vara ett måste att gå och musta frukten på torget, utan då kan man göra en folkfest så det blir kul och man får glädje utav det, fortsätter hon.

Inte olagligt

Anna Küller poängterar hur viktigt det är att medvetandegöra medborgarnas möjligheter i staden.

- Initiativet till att förändra en stad kan ju komma från medborgarna snarare än att det måste komma från kommunen. Staden går att bygga underifrån.

Att använda kommunala träd och torg eller att ha fikabord utan vinstintresse är inte olagligt. Inte heller har Fredrik Åslund stött på några problem under verksamheterna han har anordnat.

- När det handlar om demonstrationer är det ofta att folk söker konflikten på något sätt. Det kan bli hotfullt. Men om vi står och delar ut gratis prylar till folk och polisen försöker fösa bort oss blir konflikten väldigt tydlig. Då kommer folk se var problemet ligger och det är inte hos oss.

Fredriks dröm

Fredrik Åslunds dröm är att samhället till större delen ska bestå av allmänningar. Endast några få saker, som vården, ska behöva organiseras som lönearbete.

- Man kan jämföra med att bo tillsammans med andra i en lägenhet. Det som inte blir gjort men behövs, som till exempel diskning, får struktureras upp. Det går att göra ett diskschema där alla i hushållet får skriva upp sig. Däremot om alla tycker att det är kul att laga mat kommer matlagningen att fungera även utan schema. Så går det att göra även i samhället.