Fokus Vreta kloster

- 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster

The museum of national antiquities, Stockholm, studies

När nu Vreta kloster firar 900-årsjubileum med en mängd festligheter presenteras samtidigt en ny bok Fokus Vreta kloster - 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Det är en lång rad forskare som har sammanställt sina kunskaper om Vreta kloster och som också presenterar sina hypoteser om klostrets tillkomst. Det har blivit en bok, där uppfattningarna står mot varandra och där man ur respektive vetenskaps utgångspunkter försöker ge en bild om en tid kring 1100, då de skriftliga källorna nästan helt saknas.

Diskussionen om Vreta klosters grundande blev aktuell i samband med restaureringen av klostret och de omfattande grävningarna på 1910-talet, men moderna arkeologiska metoder och ett mer tvärvetenskapligt synsätt har ändrat på uppfattningen om vad Vreta som kungsgård och som tidigt kristet maktcentrum egentligen stod för.

Det har varit en allmän uppfattning att ett litet kloster grundades i Vreta av kung Inge d.ä. och hans drottning Helena 1101, då dessa donerade omfattande egendomar till det. Det skulle då ha varit det första svenska klostret, men numera antas det att det rörde sig om en kommunitet, d v s en grupp präster och lekmän som levde i en klosterliknande gemenskap.

Lars Hermansson beskriver den sakrala maktutövning och kristna härskarideologi, som rådde vid furstehusen i Europa omkring år 1100. Det var ett religiöst politiskt nätverk i Europa, där kung Inge d.ä. och drottning Helena var en del. Kung Inge var nära släkt med de norska kungafamiljerna och hade nära vänskapsband med de danska kungarna. Han visar hur dessa släkt- och vänskapsband knöt ihop förbindelserna med de stora europeiska fursteätterna. Därmed skulle dessas förhållande till påven och kyrkan direkt påverka det kungliga hovet i Vreta, dit utländska kungar och furstar sökte en fristad under oroliga tider i hemlandet.

Kung Inge tycks ha varit en både mäktig och driftig kung, vars eftermäle är mycket gott. Vid sin kungaborg i Vreta lät han börja bygga en påkostad stenkyrka och i Linköping tycks han stå bakom den nya stiftsbildningen och byggandet av den nya domkyrkan, som ju i mycket liknade Vreta klosters kyrka. Arkeologen Göran Tagesson har vid grävningarna i Vreta återfunnit en dubbeltrappa, som leder till en vattenkälla och i boken förs en diskussion mellan författarna om det är ett baptisterium, en dopplats, eller en profan vattenkälla. Liksom i så många frågor rörande Vreta under 1000-talet och det tidiga 1100-talet går det inte att idag dra entydiga slutsatser. Däremot blir den här boken ett utmärkt sätt att redovisa oklarheterna och utifrån dem förfina forskningsmålen.

Ibland blir man dock som läsare varse hur förutfattade meningar som kvinnosyn eller konstvetenskapliga grundteser försvårar briljanta intellektuella slutsatser. På ett sätt är det mer spännande att läsa den här boken än en deckare. Den egna slutledningsförmågan sätts hela tiden på prov .