Märkligt att ingen är på plats, tänker han, för han ska diskutera ett byggprojekt med paret som bor i huset - det har de kommit överens om. Men snickaren har fått nyckel, så till sist bestämmer han sig för att gå in och vänta. Där får han sitt livs chock: Mannen och kvinnan har blivit mördade; två dödsmasker möter honom när han närmar sig bubbelpoolen. Och parets lilla dotter, var är hon?

Tema vatten

En stund senare är Malin Fors och hennes kolleger på plats och under dagarna som följer drar en intensiv jakt på den försvunna flickan samt föräldrarnas mördare i gång. Nu när årstiderna tagit slut för Mons Kallentoft styr han i stället sitt återkommande persongalleri in i den nya serien om de fyra elementen. Den här gången är det vatten som är temat, till exempel det i Stångån, där Fors och de andra poliserna är livrädda att de ska hitta flickans kropp.

Artikelbild

Adoptioner?

När utredningen börjar ta fart och form visar det sig att den döde mannen har jobbat för svenska storföretag, till exempel Saab, i Asien i flera år. Kan det ha förekommit mutor? Har morden med det att göra? Ett annat spår leder raka vägen in i mannens privatliv. Han har gjort ett gediget, för att inte säga fanatiskt, grävjobb kring rykten om tvivelaktiga adoptioner från Vietnam. Är det detta som har gett honom och hans fru en sådan ohygglig fiende? Och innebär det i sådana fall att parets dotter, som är - just det - adopterad från Vietnam, blivit deras via en ljusskygg, ohygglig och omänsklig handel med barn?

Inga klichéer

Kanske är "Vattenänglar" Mons Kallentofts allra bästa kriminalroman. Hittills, vill säga. Språket har han alltid haft, likaså nerven och intrigsnickeriet. Och Malin Fors var redan från början en av de intressantaste huvudpersonerna på den svenska deckarscenen. Men i årstidsserien gick författaren ibland lite vilse bland de stereotyper och klichéer som han - på ett smart och snyggt sätt - ville använda sig av. Det gör han inte längre. Den här gången är allt en enda väl sammanhållen helhet.

Som mest spännande är "Vattenänglar" när brottsutredningarna tar störst plats, som sorligast och känsligast är boken när Malin Fors privatliv inte står pall för vad hennes yrkesliv gör med henne och som intressantast är den när gränsen mellan det onda och goda, om inte suddas ut, så åtminstone blir väldigt svår att säkert skönja.