I fyrtio års tid har danska Suzanne Brögger väckt uppståndelse med sina böcker. Nu angriper hon ett sömnigt Danmark där ett massmedialt och populistiskt samhällsklimat råder.
1973 gav Brögger ut "Fräls oss ifrån kärleken" som en protest mot den självutplånande kärleken. "Brev till prinsen av Mogadonien", som nu kommer på svenska, påminner till viss del om debuten. Men då var det kön, sexualitet och relationer som behandlades. Nu är det kulturella förfallet och den allmänna liknöjdheten som angrips.
-När jag debuterade sade man att jag var för fokuserad på det privata och undrade var mitt samhällsengagemang fanns. Det är det som kommer nu, säger Brögger till TT Spektra.
Mobbad prins
Den bistra Fru Z, tillika Suzanne Bröggers alter ego, är en aristokratisk, äldre dam som i sin förtvivlan över den gamla världens försvinnande skriver en räcka brev till prinsen av Mogadonien.
Det fiktiva landet har fått sitt namn från ett ångestdämpande sömnmedel. Och prinsen har den danska prins Henrik som förebild.
-Prinsgemålen i Danmark är som fransman marginaliserad. Här i Danmark tycker vi att allt franskt är tillgjort. Han har nog känt att den franska kulturen blivit förlöjligad.
Även Mogadonien har likheter med Danmark i dag, vars samhällsklimat provocerar Suzanne Brögger och fick henne att börja skriva boken för fyra år sedan.
-Det kändes som att det inte riktigt fanns yttrandefrihet i Danmark trots att det var ett land som kämpade för det. Även de så kallade intellektuella började tiga.
Elitistisk och snobbig
Fru Z förfasas över allt från barnuppfostran till litteraturens förfall, främlingsfientlighet och finanskrisen. Trots att Brögger upplever att den gamla kulturen, med fördjupningar och utrymme för tolkningar, håller på att försvinna valde hon ändå att själv "springa från ämne till ämne". Med brevformen ville hon vara underhållande på ett sätt som passar det zappande samhället.
-Jag är en produkt av samtiden och måste anpassa mig till den. Det är inte min uppgift att ge djupa samhällsanalyser.
När boken gavs ut i Danmark för två år sedan hyllades den av vissa, medan andra ansåg att den var elitistisk och snobbig. Brögger skrattar och säger att de som skriver så har förstått.
-Den är absolut elitistisk, det ska den vara. Jag tycker att det är konstigt att man accepterar elitism inom sport men inte accepterar intellektuell elitism.
TT Spektra: Varför skriver du till just en prins?
-I det massmediala samhället talar man ofta ner till folk. Jag vill gärna höja det en nivå och utgå från att det finns en kollektiv intelligens. Och så är det skojigt att skriva till en prins för att det blir kulturellt snobberi.
Fru Z, och därmed till viss del Brögger själv, har ibland kallats gnällig. Men det slår hon ifrån sig.
-Det finns en censur i samhället som gör att om man inte bara säger ja till allt och är "Facebook-orienterat positiv", så blir det ifrågasatt. Det avhåller människor från att kritisera och så blir alla apatiska robotar.
Sticker ut
Med sina stora hattar och turbaner, sotade ögon och extravaganta klädesplagg har Suzanne Brögger alltid varit någon som syns. Hon har heller aldrig varit rädd för att i sina texter sticka ut hakan.
-Jag säger inte alltid vad jag tycker. Men när jag skriver, då säger jag allt. Det har varit nödvändigt för mig att hitta en fristad där jag kan vara mig själv. Alltid i livet måste man kompromissa men det finns ett ställe där man inte bör göra det, och det är i konsten.