Ben är en osannolikt slapp 23-årig kille som bor med sina haschrökande kompisar och snart hoppas kunna försörja sig på en hemsida som listar nakenscener i olika filmer. En kväll träffar han Alison - en framgångsrik tv-presentatör - på krogen. Hon är där för att fira sin befordran, han är alltid ute efter ragg. De går hem med varandra och skiljs åt på morgonen efter att ha insett att de kommer från olika planeter. Åtta veckor senare upptäcker hon att hon är gravid.

Judd Apatow har skrivit, regisserat och producerat filmen och det finns få som kan skildra nördar så kärleksfullt som han. Hans serier "Freaks and Geeks" och "Undeclared" är två av de bästa highschool- och collegeskildringar jag har sett. Judd Apatow använder sig av nästan hela uppsättningen manliga skådespelare från sina tidigare produktioner i "På Smällen". Och precis som i serierna är skildringen av grabbgänget full av populärkulturella referenser och plågsamma konfrontationer med den hårda verkligheten, där det inte står särskilt högt i kurs att vara en tönt.

Abort är inget alternativ. Ben och Alison tvingas skapa en relation och nördarna får ta revansch. Filmen utvecklar sig till en romantisk komedi och det rosa fluffet lägger sig som ett klistrigt sockervadd över berättelsen. Det märks att Judd Apatow har anpassat sig till formatet: det här är tänkt att bli en riktigt stor film och därför är nyanser och subtila skämt bortprioriterade till förmån för en lätthanterlig story och överdriven grabbighet. "På smällen" landar till slut någonstans mellan det rosa sockervaddet och den äckliga bajshumorn. Vilket är ett helt okej ställe för en romantisk komedi.