"Bedtime stories" är "Disney familjefilm" ända ut i fingerspetsarna, och endast charmen räddar den från att totalhaverera, anser Correns recensent.
CC
Bedtime stories
Regi: Adam Shankman
I rollerna: Adam Sandler, Keri Russel
Visas i Linköping
Adam Sandler är ingen stor skådespelare. I regel har han två lägen: högljudd och vågad humor eller dämpad och snäll humor. Eftersom "Bedtime stories" är barnfilm går han på läge nummer två. I övrigt spelar han sin vanliga karaktär: en snäll arbetarklasskille med viss idiotcharm.
När hans syster måste resa bort en vecka sitter han barnvakt åt hennes två barn och deras marsvin. Vilket går jättebra tills han märker att barnens inlägg i deras godnattsagor blir till verklighet för honom.
Medan sagorna berättas av Sandler och barnen återspelas de på vita duken. De utspelas bland annat i vilda västern, rymden och är dunderfyllda med brutalt överspelande. Samma sak kan i stort sett sägas om stora delar av filmen. Det är "disney familjefilm" ända ut i fingerspetsarna och riktar helt in sig på barnen som publik, vilket tydligen innebär dåligt skådespel och en fånig handling. Försöken till ett romantiskt inslag är den absoluta lågpunkten. Däremot finns gott om charm och goda intentioner. Det räddar "Bedtime stories" från att bli ett fullkomligt magplask.