Han har jobbat för mycket och lite bekvämt gått med på att spela andrafiolen i familjelivet. Döttrarna på 10 och 17 år är som främlingar för honom och äktenskapet med den livsbejakande och aningen struliga frun Elizabeth har varit knögligt länge. Trots att familjen bor i paradiset Hawaii så är livet inte en evig semester. Han har faktiskt inte surfat på 15 år, konstaterar han i inledningen.

När frun råkar ut för en olycka och hamnar i koma tvingas Matt att kliva in i sitt liv på allvar och det blir både plågsamt och ett slags uppvaknande.

Alexander Payne ("Sideways") har ännu en gång lyckats göra en indiefilm med ett brett tilltal som är både varm och mysig, lagom sorglig och rolig. Själva historien är inte så märkvärdig och fyran i betyg här ovan är inte den starkaste. Men "The descendants" är lågmält sympatisk och intelligent konstruerad. Framförallt döttrarna, den rörande valpiga Scottie och den tuffa och smarta Alexandra, som tvingas växa upp och ta ansvar när modern ligger för döden, imponerar stort.

George Clooney är maskerad till vanlig snubbe, med illasittande byxor och stormönstrade skjortor men man behöver naturligtvis aldrig tvivla på att han ska göra det rätta, varken med sitt havererade liv eller med den stora markaffär han och hans släktingar planerar.

Ibland skulle man nästan vilja att han tog i lite mer i sitt uttryck. Men George Clooney har en nästan unik status i Hollywood-universum. Som en nutida Cary Grant utstrålar han styrka, värme, intelligens, sex appeal och den där lite svårdefinierade känslan av att han verkligen, innerst inne, är en good guy med stort hjärta och integritet. Det gör att det kanske är enklare att kosta på sig lite underspel om man är just George Clooney. Han behöver inte jobba lika hårt som någon annan skådis hade behövt för att övertyga oss, för precis som vanligt har han oss redan vid förtexterna. (TT Spektra)

Miranda Sigander