Med rötterna i traditionella tekniker försöker hemslöjden omfamna samtiden.

Om handarbetare för hundra år sedan talade om slöjd säger dagens kreativa fritidspysslare snarare DIY, Do It Yourself.

Samtidigt har själva hemslöjdsrörelsen blivit mer tillåtande och öppen vilket gjort att intresset för den ökat. Rörelsens traditionella vurm för hållbarhet och närproduktion ligger också den i fas med tiden.

Sommarens stora jubileumsutställning, "Hemslöjden på Liljevalchs", fokuserar på just samtid och framtid, understryker Kerstin Andersson Åhlin, generalsekreterare för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Mångkulturen bereds plats. Traditionella tekniker används för att göra nytt.

Till delutställningen "Ser du löven för alla träden" har kunniga från hela landet, de flesta utanför hemslöjdsrörelsen, tillverkat cirka 2 000 löv som ska monteras på 80 trädstammar i konsthallen.

-De håller på att samlas in nu och de är helt enorma, säger Kerstin Andersson Åhlin.

Räddade kunnande

Det är riksförbundet som fyller 100 år. Själv hemslöjdsrörelsen föddes runt förra sekelskiftet som en reaktion på industrialiseringen och för att rädda det traditionella bondesamhällets hantverkskunnande. Rörelsens stora pionjär, Lilli Zickerman, står i fokus i utställningar på Waldemarsudde och på Skövde stadsmuseum. Zickerman var själv en duktig väverska och mönsterritare, tillika butiksföreståndare.

Virkning för slappt

Enligt Zickerman skulle hemslöjden inte bara vara vacker och kvalitativ utan också arbetsintensiv. Virkning avfärdade hon som ett alltför lättjefullt handarbete, en inställning som levde kvar ända till 1980-talet:

-Virkning ansågs vara en slapp teknik. Lilly säger någonstans att virka kunde man göra halvliggandes till skillnad från knyppling då man satt snygg och rak i ryggen, säger Kerstin Andersson Åhlin.

Det skulle dröja ända fram till 1980-talet innan Svensk hemslöjd gav ut sin första bok om virkning.

-Och då var det med känslan, "kan hemslöjden verkligen göra det här"? Men den sålde hur bra som helst.

Under 30-talet stod hemslöjdsbutikerna för en stor del av de svenska inredningstextilierna. Textilkonstnärer ritade mönster åt butikernas vävare som under 50- och 60-talen fick hård konkurrens av det fabrikstillverkade och syntetiska. Det skulle dröja ända fram till 1970-talets gröna vågen-rörelse innan hemslöjden fick ett nytt kraftfullt uppsving.

Upptill betraktaren

I dag är det upp till betraktaren att avgöra vad som är hemslöjd eller inte, menar Kerstin Andersson Åhlin. När förbundets egen tidning, Hemslöjd, för två år sedan startade sajten "Zickermans värld" var det också för att utmana synen på det hemvävda. Här uppmärksammas den snillrika kreativiteten vare sig det handlar om stickad graffiti, gaffatejps-konstruktioner eller feministiska korsstygnsbroderier.

-Så länge det är en cool grej så platsar det här, säger redaktören Maria Diedrichs.

Pernilla Klüft, designer på Fuldesign vars mönster är omskrivna på sajten, beskriver zickermans.se som ett fantastiskt initiativ men tycker att det vore ännu bättre om Fuldesign, med sin fria syn på vad som är broderi och vem som kan brodera, finge sälja sina mönster även i landets hemslöjdsbutiker.

-Det finns många unga hemslöjdskonsulenter som är väldigt bra och som jobbar på att även street art ska kunna kallas för hemslöjd, men ibland tar det tid för den här organisationen att ändra på saker.