Tidig morgon. Ett dis ligger över omgivningarna. Kristian Lundberg, spelad av Mattias Linderoth, knäpper sin gula reflexjacka och börjar promenaden mot Yarden. Så kallas den inhägnade plats i Malmös hamn där bilar lastas av och på för vidare transport.

-Jag trodde jag hade lämnat allt det här bakom mig. Men nu förstår jag. Det var aldrig på riktigt, det jag sa, det jag skrev. Det syns på mig. Min klasstillhörighet. Det syns alltid på oss. Katrinelund, Rosengård, Hermodsdal. En på tusen lyckas komma förbi gränserna, och döms till att aldrig känna sig hemma, säger Mattias Linderoth på scenen, medan suggestiva bilder av Malmö projiceras på byggplast bakom honom.

Prisad skildring

"Yarden", som släpptes 2009, är en självbiografisk roman om hur Kristian Lundberg gick från att vara ansedd författare och flitigt anlitad kulturskribent, till timanställd och utbytbar hamnarbetare i Malmö. En hyllad och prisbelönt skildring om utsatta och osynliggjorda arbetare, men också en personlig, och privat berättelse om psykisk sjukdom, och känslan av att inte känna sig hemma.

Nu har den blivit pjäs. På lördag är det urpremiär på Malmö stadsteaters minsta scen. Flera av föreställningarna är redan slutsålda.

Dramaturgen Anna Kölén har dramatiserat boken. För regin står Dennis Sandin. Pjäsen är utformad som en monolog, och Mattias Linderoth står ensam på scen, med en betonggris och ett gallerstaket som enda scenografi.

-Boken är inte självklar att göra teater av, eftersom den inte har en självklar dramatisk handling. Man måste acceptera att det är berättelsen om ett tillstånd också, om ett slutet, inre skeende hos Kristian Lundberg, säger Dennis Sandin.

Sällsynt klassberättelse

Sverige har en stark tradition av arbetarlitteratur. Men skildringar av det samtida, svenska klassamhället har varit mer sällsynta. Det positiva mottagandet av "Yarden" visade att det fanns ett tomrum att fylla, ett tomrum som, enligt Anna Kölén, även svensk teater lider av. Hon efterlyser fler berättelser om klass som på samma sätt som "Yarden" också vågar vara abstrakta och poetiska.

-Jag hoppas att det kommer fler. Det behövs. Det finns andra skildringar, som är mer diskbänksrealistiska, men för mig kommer de inte närmare sanningen, säger hon.

Att "Yarden" är självbiografisk, och utspelar sig i ett samtida Malmö, har gjort arbetet med pjäsen extra angeläget.

-Det är själva orsaken till att vi gör den, att det är här och nu, säger Anna Kölén.

Kristian Lundbergs inblandning har varit minimal - på sin höjd har det handlat om mailkontakt. Varken Anna Kölén, Dennis Sandin eller Mattias Linderoth har träffat författaren vars liv de är i färd med att dramatisera. Men han kommer på premiären på lördag.

-Jag försöker inte på något sätt vara Kristian Lundberg. Han är 43 i berättelsen, jag är 36. Det är klart att jag vill att han ska tycka om vad vi har gjort med hans berättelse, men det är inte för hans skull vi gör det, säger Mattias Linderoth.