Konsert

CCC

Brahms "Ein deutsches Requiem”

Domkyrkans kammarkör, Domkyrkokören, Accentus, Domkyrkans kammarorkester, sopran Susanna Stern, baryton Lars Arvidson, dirigent Jörgen Ralphsson

Domkyrkan 3/11

Visst är det ett styrkebesked att det i Linköping finns sångare och musiker med sådana prestanda att verk av digniteten och omfånget hos ”Ein deutsches Requiem” kan framföras. Men det är också glädjande att det finns så många i stan som vill komma och lyssna – jag tror inte att det fanns en enda ledig sittplats i domkyrkan på söndagskvällen!

Närmare tvåhundra medverkande innebar en storslagen upplevelse, såväl auditivt som visuellt. Jörgen Ralphsson hade gjort de tre körerna till en stor välljudande enhet, vars klang och styrka fungerade balanserat och utmärkt tillsammans med den utökade kammarorkestern.

Möjligen hörde körsångarna själva inte instrumenten lika bra, vissa smärre intonationsproblem tydde på det. Den kraftfulla unisona sången i andra satsen var dock ”effektiv” och ruskade om rejält. Samtidigt var det fantastiskt att höra så många sångare i verkets volymsvaga nyanser.

Redan i inledningen etableras det tonläge som sedan dominerar, för det här handlar mer än något annat om tröst! Det gäller inte bara texten, orkestern är här mer än bärare av ord – Brahms har gett den ett uttrycksfullt egenvärde som tidvis känns som en varm omfamning, inte minst i yttersatserna som böljar fram stilla men orubbligt.

Växelspelet mellan kören och Susanna Sterns vackra sopran var av ett sådant slag att man hade velat höra mer. Barytonen Lars Arvidson sjöng som en seraf och lyckades ingjuta såväl stadga som innerlighet i det sorgsna partiet om hur fort våra liv tar slut.

Jag tror att alla inblandade vid ett sådant här tillfälle vet vad det handlar om och anar något större än ”kyrklig underhållning”! Det är både märkligt och självklart att ett så universellt fenomen som vårt behov av tröst förenar oss: det blir en förbindelse mellan lyssnarna i domkyrkan sinsemellan och till musikerna, sångarna och dirigenten, till Brahms och även till de urgamla bibeltexter som han plockat samman till sitt requiem.

Värdet av något sådant kan knappast överskattas!