Sveriges studentorkestrar spelade hela lördagsnatten från fem olika scener på universitetsområdet och man fick därför spetsa öronen som en hare och söka sig till den scen där det lät bra.

Öronen styrde först till stockholmska Blåslagets scen där sångerskan Tina Lundberg som sjöng "La Voix" klart och rent och med större värme och charm än Malena Ernman.

Allianceorkestret från Göteborg och Lithe Blås, Linköping, Finska Humpsvakar hade samma koncept: myllra bland publiken och spexa. De bjöd också på den bästa traditionella studentikosa musiken.

Chalmers Barock- ensemble hade äntligen förnyat sig, men bara en smula.

De bjöd på en helt ljuvlig och proffsig version av Champagne Rag.

Roligast: Stycket om grisen uppskjuten i rymden per kanon, av den ryske tonsättaren Karl Lasnikov.

Tongångarna från Göteborg var klart bäst i mina öron och deras Patriciabalett som vanligt den allra proffsigaste. Skönast: "Spårvagnskontrollören", ett svängigt bluesnummer med sång av Mikael Ingesson och Ida Eriksson.

Bonnkapälle fick för första gången officiellt vara med bland de stora. De gjorde stor succé med sin obeskrivbara musik "från slätta" som passade festivalstämningen perfekt.

De och den finska studentorkestern Sossu var de enda som lyckades fylla hela stora konserttältet med musik och packa utrymmet scenen framför med dansande publik.

HÅKAN WASÉN