Mjölby konstrunda är en kulturmanifestation med bredd och tyngd, tycker Correns recensent, som hyllar Susanne Zakó Odéns och Peter Norrbys bidrag.
Mjölby konstrunda
22-24/8
Rosa drömmar går i kras!
Ja, så heter en av Susanne Zakó Odéns målningar, och titeln vittnar om konstnärens totala engagemang i måleriet men också en medvetenhet om gränssättningens villkor. Det krävs inte många inblickar i dessa arbeten för att inse hur vådliga hennes balansakter är. Därför är också hennes bild av en lindanserska, som inför en stum och storögd publik utför sina nummer, ett lika gott självporträtt.
Susanne Zakó Odén finns med i utställarkretsen på konstrundan i Mjölby, och hennes kollektion väcker omedelbart intresse.
På något sätt är hon alltid med i bilden, oavsett motiv. Det kan gälla till och med landskap, exempelvis det underbara vårlandskapet där den späda grönskan tycks omsluta betraktaren som en slöja. Jag vet mig aldrig ha träffat på en så självutgivande konstnär, inte destruktiv, ofta nog humoristisk, möjligen ironisk, i exempelvis "Den nakna sanningen".
Oavsett teknik, material och motivkrets slösar hon med analyser, mångtydbara men alltid tillämpliga och efterhand glasklara. Teknikvarianterna är många. Hon arbetar med akryl, akvarell och grafik, gör screentryck och använder fotoförlagor, vilket ger henne mycket brett verksamhetsfält. Och högstadieeleverna på Lagmansskolan i Mjölby får säkert stimulans och inspiration under hennes lektioner.
Konstrundan i Mjölby är en kulturmanifestation med bredd och tyngd. 21 konstnärer ställer ut på 14 platser med Galleri Kraftverk som högkvarter.
En betydande station är Bockarpsvägen 25, där en ateljé i två plan inrymmer sex konstnärer. Där hittar jag Peter Norrby, civilingenjören som varvar teknikerjobbet med tecknandet. Ritat har han gjort sen barnsben, och det är en driven bildskapare som med ritstiftet snabbt drar upp konturerna av både gubbar och miljöer. Ibland kan det till och med bli lite landskapsmåleri i akvarell, för övrigt den färgsättning han valt för ett självporträtt.
Annars är det en återkommande figur i serietecknargenre som fångar intresset. Och det är inte svårt att spåra inspiratörer som exempelvis Jan Berglin, den eminente samtidsskildraren i serieform. Men Peter Norrbys gubbe är förvisso ett original och ingen kopia.
Nu har Mjölby konstrunda haft sin premiär, och responsen är stor, vilket borgar för en god fortsättning. Styrkan i arrangemanget är den stora spridningen av såväl konstnärer och konstyttringar som utlokaliseringen.