Marie Oldfeldt ställer ut keramik i Slöjdgalleriet i Linköping.
Skålar och vaser, i nyanser från ljust beige och gråvitt till matt svart, står utställda i Slöjdgalleriet. Formerna och storlekarna är många, skönheten är genomgående.
– Det du ser här är resultatet av det senaste årets utforskande arbete, säger Marie Oldfeldt som nu har sin första egna utställning. "Urberg och aska" kallar hon den, och föremålen har fått namn som Tjärn, Svandun och Fågelskär.
– Formerna och uttrycken är min tolkning av Tjusts skärgård och de miljöer som finns där: enebackar, vitmossa, hällmarkstallskog, kustlinjer, sjöfåglar, skär och klippor.
Marie Oldfeldt beskriver hur hon experimenterar med ursprungliga material och tekniker. Att göra glasyr av fin lera blandad med aska är en uråldrig metod.
– Jag har själv bränt olika träslag från Tjust, berättar hon och visar på hur olika nyanser det kan bli när man bränner glasyren på olika sätt. I en vanlig elektrisk ugn blir den gråvit, medan den får milt gröna toner i en vedeldad ugn.
– Jag tycker om hantverket för att till skillnad från design blir varje föremål unikt, säger Marie Oldfeldt.
"Urberg och aska" heter utställningen.
Marie Oldfeldt har ett kreativt arbete även till vardags. Hon är landskapsarkitekt och ligger bland annat bakom utformningen av S:t Larsparken och Pumptorget vid Stångån i Linköping.
Men drejskivan och ugnen erbjuder andra stimulerande utmaningar.
– När jag håller på med keramiken finns det ett inslag av slump som är rätt skönt. I mitt vanliga yrke där det finns många tydliga regler att förhålla sig till, och jag har lång erfarenhet och kan styra slutresutatet mer. I keramikens värld blir jag mer överraskad. Att materialet själv bestämmer gränserna, det tycker jag om, säger hon.
Inspiration till färger och former hämtar Marie Oldfeldt från Tjusts skärgård.
Till Linköping kom hon på 90-talet, som ganska nyutbildad landskapsarkitekt, och här fann hon kärleken och slog sig ned. Anknytningen till Tjust är ett fritidshus i Loftahammar. Men hon är född i Brazzaville i republiken Kongo, i centrala Afrika. Pappa var mekaniker och mamma sjuksköterska, de arbetade för Örebromissionen. Hon beskriver en barndom utan överflöd.
– Vi gjorde själva alla de saker vi använde. Allt vi lekte med hade vi tillverkat. Om det jag gör nu är bruksgods eller konst, där drar jag ingen tydlig linje. Att få göra sakerna man använder är härligt, säger Marie Oldfeldt.
Utställningen pågår till 20 februari.
