Artister som Wilco och Bruce Springsteen har lyckats förankra sånger förknippade med Woody Guthrie och Pete Seeger i 2000-talet. Jag har sett fram emot att Neil Young, en av mina hjältar sen 60-talet, skulle bjuda på nåt liknande.
Men, nej. Han och Crazy Horse får inte till det. Det låter hafsigt, gnissligt och halvhjärtat om Americana-klassiker som "Tom Dooley", "Gotta travel on" och "This land is your land". Egensinnighet leder inte alltid rätt.
Bara spröda "Wayfarin' stranger" får godkänt. Men då är skivan nästan slut.