Charlatans-Tim har gjort en enkel skiva som påminner mycket om Ray Davies sätt att framföra sina sånger. Både tekniskt och när det gäller innehåll. Det är enkla historier från vardagen. Bekanta, men ändå tänkvärda. Lite humor, lite bitterhet, lite värme och lite sorg. Samtidigt måste jag tillstå att det verkligen inte är gott om sånger som fäster. Jag sitter där med ett gott humör efteråt, men jag kan inte riktigt ta på det vad exakt det var.