Vi står blixtstilla men går ändå in i rikt dekorerade gravkammare, byggda för cirka 2 500 år sedan. Via datormusen rör vi oss fram och tillbaka, och kan närstudera den helt unika "Reliefernas grav", där gäss, skor och till och med kuddar skulpterats på väggar och pelare. Helt enkelt det mesta som etruskerna trodde sig behöva under livet efter detta.

Tekniken påminner om Google Earth, om än mycket mer detaljerad. Varje millimeter av graven är fotograferad och inscannad.

Muralmålningarna ger oss en hint om hur etruskerna såg på livet i allmänhet och på tillvaron efter döden.

Hos dem, till skillnad från hos grekerna eller romarna, ligger såväl män som kvinnor behagligt utsträckta till bords.

-Livets gästabud fortsätter efter döden, det finns en lätthet i deras motiv, även om det också förekommer demoner och onda andar, säger Kristian Göransson, intendent på Medelhavsmuseet.

Bättre skärpa nu

Inte ens när han besökte de etruskiska nekropolerna, eller gravfälten, och dess gravar i Italien kunde han se dem med samma skärpa som nu på det egna museet. Som fackman tilläts han visserligen komma betydligt närmare än den vanlige etrusk-turisten, men belysningen var sämre, och flera av kamrarna är för känsliga för att besökas ens av de professionella.

Det här är första gången en arkeologisk utställning gjorts med den här tekniken, berättar Alessandro Maria Barelli vid italienska Associazone Historia som har producerat utställningen som även rymmer stillbilder i 3D.

Filmmaterialet visas tillsammans med Medelhavsmuseets egen samling av etruskiska föremål som också är förklaringen till att de italienska filmerna kommit till just denna nordliga breddgrad.

Tack vare kungen

Italienarna vill visa den på museer som har något eget att bidra med. Inte minst genom förre kungen och amatörarkeologen Gustav VI Adolf har Sverige många etruskiska föremål i statlig ägo.

-Kungen reste ner till Italien varje år tillsammans med hovmarskalken och drottning Louise. De stod alla och tvättade skärvor, säger Kristian Göransson.

Bland föremålen på museet finns en fin samling så kallade votiver i terrakotta, figurer som offrades till gudarna av etrusker som ville få bättre hälsa. De etruskiska votivterrakottorna föreställer kroppsdelar som exempelvis fötter och livmödrar men påfallande många är manliga könsorgan och kvinnobröst. Medan mansorganen gissningsvis vittnar om en önskan om bättre potens har Suzanne Unge-Sörling, biträdande museichef, en annan förklaring till brösten:

-Kanske ville man bli frisk från en mjölkstockning.