Någonting är fel, mycket fel. Ett forskningscentrum har helt och hållet utplånats. Ett virus som forskarna odlat fram tycks vara orsaken. Du vaknar upp, tillfångatagen och inlåst i ett sjabbigt rum. Vad har hänt? Du måste därifrån och finna svaret på forskningscentrets död. Vad är det för zombieliknande varelser som attackerar dig?

Penumbra: Black Plague, som utvecklats av Helsingborgsstudion Frictional Games, är ett skräck-äventyrsspel med skräck av lite mer subtil sort. Du vandrar genom ödsliga, luggslitna korridorer och besöker solkiga rum. Inte en själ finns och inga vapen. Här är det dina grå som sätts på prov. Tassa spänt runt och lös alla problem du ställs inför. Zombierna ska du akta dig för. De kommer visserligen inte i horder, men de som dyker upp har en tendens att göra det när man minst anar. Och de är inte snälla, lita på det. Du har inga vapen, så spring. Eller kasta någon låda eller annat på dom. Än bättre kan vara att lura bort zombierna, att lura in dom i ett rum och blockera dörren eller något liknande. Det bästa är givetvis att undvika dom helt och hållet, så det är bäst att vara på sin vakt.

Men, nu är det kanske inte dessa otäckingar som är det allra läskigaste. Nej, precis som i många skräckfilmer är det detaljer som man kanske inte tänker på, ljudet är till exempel mycket viktigt. Röster, droppande kranar, mystiska ljud och musiken bygger tillsammans med omgivningen upp en otäck grundstämning. Att man aldrig vet om och när en zombie dyker upp gör att man är på helspänn mestadels av tiden.

Spelets fysikmotor är värt att nämna. Det mesta kan man antingen lägga bland inventarierna, plocka upp eller flytta. Lådor kan dras ut, skåp öppnas, lådor staplas på varandra, glasflaskor krossas med mera. Det fanns dock några småbuggar som gjorde att föremål fastnade inne i andra på ett par ställen. Fast det är småsaker. Överlag funkade fysiken riktigt bra.

Det är inte bara fysikmotorn som känns realistisk. Olika ting låter exempelvis olika. En järnstång mot metall ger ett distinkt metalliskt ljud medan en träpåk låter dovare. Likaså är grafiken bra. Miljöerna är verkligen så nergångna som man kan förvänta sig och monstren är riktigt skönt fula.

En ganska skön detalj är alla kommentarer man får av sig själv. Den du styr är en vresig man som inte tycks gilla det du gör. Samtidigt är han ganska feg vid vissa tillfällen. Varför gör han på det här viset? Ledtrådar till vad som hänt får du bland annat i olika meddelanden som finns som handskrivna lappar eller notiser i olika datorer. Tyvärr är storyn ganska svag. Den har en tendens att upprepa sig själv så att känslan av att längta till nästa ledtråd snarare utbyts till en jaha-ännu-en-ledtråd-suck när man väl får fler ledtrådar.

Penumbra: Black Plague är ett spel med hög skrämselfaktor. Så starta spelet. Släck lyset. Vrid ner kontrasten på skärmen. Höj ljudvolymen. Det är dags att bli skrämd.

Betyg: 7/10