Corren Lokus - Östergötlands annonsmarknad Corren Lokus - Östergötlands annonsmarknad Affärsliv Corren MeraFredag 25 april, Namnsdag: Markus
Laddar...

"Dear Esther" är en extrempunkt

Året är 1996, jag spelar "Duke Nukem": Skit också, var är den blå nyckeln när man behöver den? Jag har ju redan letat överallt, det måste finnas något dolt rum någonstans. Bäst att backa och leta igenom allt en gång till. Om jag ställer om de där spakarna vid entrén så kanske något uppenbarar sig.

Året är 2012, jag spelar "Call of Duty": Bäst att avancera så att det händer något här. Ska jag gå hitåt? Nej, en återvändsgränd. Nu dök mitt nya mål upp på skärmen. 20 meter rakt fram, plocka upp ett gevär och håll utkik mot fönstren på andra sidan gatan. Målen kommer att märkas ut. Oj, nu hamnade jag visst i slagsmål. Kan jag röra på mig? Nej, uppdraget är visst slut.

I förstapersons-genren är trenden tydlig. Mindre av enerverande klurigheter och mer av sikta och skjuta. I "Call of Duty" behöver man inte ens hushålla med patroner till bössan. Passivt och fördummande? Nej. Interaktionen är fortfarande central. Fördummande blir det först när spelarens enda roll är att trycka på play. Då blir det en film.

Tekniska landvinningar gör att problemlösning kan ersättas med element som alla kan tycka om. Nya "Call of Duty" förkunnar tredje världskrigets antågande på ett sätt som den förra generationens pixelfattiga skapelser inte hade muskler till. Men det görs nästan alltid halvhjärtat. Gång på gång har spelmanus matas in i Hollywoods maskineri för att returnera ren dynga.

"Dear Esther" är en extrempunkt i grafen för FPS-spelens trend. Spelaren är reducerad till en anonym vandrare. Ingen soldat, akrobat eller kanonmat, motprestationen består av att titta och lyssna koncentrerat. "Dear Esther" är ingen film, det är en mycket märklig promenad.

Du finner dig på en liten ö någonstans i Hebriderna. Den enda spåret av pågående mänsklig aktivitet är en radiomast som signalerar ut i dimman med en ilsket röd diod. Vad vill den? Med en spelares muskelminne trycker jag på tangentbordet och flyttar musen för att närma mig den.

Vissa blir provocerade av att "Dear Esther" marknadsförs som ett spel, men om vi struntar i semantiken så handlar det i grund och botten om en historia som är värd att berättas. Ett självklart kriterium för en bra film eller en god bok, men för ett spel? "Dear Esther" vågar satsa allt på ett kort och lyckas galant. Det är bara att traska på i anvisad riktning, när det suggestiva månljuset och den torra berättarrösten tonar ut är jag fullständigt hänförd.

Utvecklaren pressar den gamla Source-motorn till sitt yttersta. Mycket är bedårande vackert, men spelet gör inte de vidsträcka skotska högländerna rättvisa. Räkna med att krocka med några osynliga väggar medan du river glastaket för vad ett spel kan vara.

Dela och kommentera

epaper

Dela och kommentera

Dear Esther

PC

Betyg: CCCC

Genre: Indie/Äventyr

Utvecklare/Utgivare: Robert Briscoe/Thechineseroom

Rekommenderad ålder: Alla

Vacker men enformig action

Spel Spel: CC Action: Luftrausers

Välproducerad demoversion

Spel Action
ccc
Metal Gear Solid 5: Ground Zeroes
Utvecklare: Konami
Plattform: Playstation 4, Playstation 3, Xbox ...

Små spelskapare tävlar

Spel Att tävla i spelskapande tillhör kanske inte hör till vanligheterna men faktum är att utvecklartävlingen Swedish Game Awards anordnas varje år sedan 2002. Årets upplaga väntas få över 100 bidrag.

Första riktiga topptiteln till Playstation 4

Spel Sucker Punch två första ”Infamous”-titlar lyckades vara underhållande samtidigt som de byggde upp en intressant handling baserad på moraliska val. Med seriens tredje del går utvecklaren ett steg längre.

CLICK@5954809,12