I dag skulle EU:s ministerråd ha röstat om övervakningssystemet som har kommit att kallas chat control 2.0. Så blir det inte. Beslutet har skjutits på framtiden. Det är en välkommen broms.
Säkert tänkte EU-kommissionär Ylva Johansson, som häromåret lade fram förordningen Combating child sexual abuse online, att det skulle bli enkelt att få igenom chat control 2.0. Vilka beslutsfattare kan egentligen invända mot nya verktyg för att stoppa pedofiler som på nätet utsätter barn för övergrepp och grooming?
Men snart varnade digitala experter för att det inte särskilt troligt att pedofiler, om förslaget blev verklighet, skulle begå brott på seriösa kanaler. Det går till exempel att använda sig av en VPN-tjänst för att surfa utanför EU-regionen, alternativt vända sig till Darknet eller andra tjänster som inte går att reglera.
Redan i dag scannar till exempel Facebook och Google innehåll i chattar, mejl och dokument för att spåra eventuella pedofiler. Det sker frivilligt. Chat control 2.0 innebär att alla företag som tillhandahåller kommunikationstjänster – inklusive krypterade tjänster som Signal och Whatsapp – ska tvingas scanna all digital kommunikation.
Att dessutom låta AI leta efter barnpornografi gör att även bilder tagna i medicinskt syfte, eller sexuella bilder ungdomar emellan, riskerar att fastna i filtret. Eller för den delen semesterbilder på badande barn. Det är lätt att se självcensuren sprida sig. Kan jag ens dokumentera utslagen på barnets rumpa för att skicka till läkaren? Vågar jag kontakta journalister med känslig information?
Öppnar man dörren för ett omfattande övervakningssystem kan det utnyttjas i alltfler syften, och av andra sorters regeringar i framtiden. Varför stanna vid jakten på pedofiler, när omfattande övervakning kan användas i långt fler (ädla, och mindre ädla) syften?
Inte undra på att Journalistförbundet, Advokatsamfundet, FN:s människorättskommissionär och andra aktörer riktat hård kritik mot förslaget. Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet, har en viktig poäng i att när man väl förhindrat möjligheten till krypterad kommunikation, finns det ingen återvändo.
Även Ilona Szatmári Waldau (V), riksdagsledamot från Uppsala och ledamot i EU-nämnden, har klokt påpekat det uppenbara: chat control kommer inte få avsedd effekt men hotar den personliga integriteten (Tidningen Syre, 22/9).
Lyssnar tillräckligt många politiker, som förr eller senare kommer avgöra frågan? De borde det.
Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.