Ekomaten är ett dyrt prestigeprojekt

Ska skattebetalarna ta notan för politisk smak?

Kostnaden för att köpa in ekologiska livsmedel är i genomsnitt högre än för konventionella produkter.

Kostnaden för att köpa in ekologiska livsmedel är i genomsnitt högre än för konventionella produkter.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Ledare2019-11-25 12:30
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Den rödgröna regeringens mål om att 60 procent av alla livsmedel i offentlig sektor ska vara ekologiska senast år 2030 är på väg att uppnås, då allt fler regioner och kommuner köper in ekologiska livsmedel (Upphandlingsmyndigheten, 2019). Men frågan är till vilket pris det sker och om det ens är önskvärt.

Den offentliga sektorn köper in mer ekologiskt än någonsin och i dag är i genomsnitt 40 procent av regionernas livsmedel ekologiska (SR, 20/11). Men i inköpet av livsmedel finns det andra, minst lika viktiga, frågor regionerna och kommunerna behöver ta ställning till. 

Kostnaden för att köpa in ekologiska livsmedel är i genomsnitt högre än för konventionella produkter. Ingen region lär har pengarna till att välja dyrare alternativ utan att verksamheten riskerar att bli lidande. Då är ekologisk mat en kostsam prioritering med en anmärkningsvärd alternativkostnad.

En avvägning flera regioner och kommuner tvingas göra när det är procenthalten ekologisk mat som ska uppnås är att byta ut särskilda råvaror. Produkter som fisk och grönsaker ersätts med enkla kolhydrater som ekologiskt bröd, enligt fyra professorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (GP, 29/3–2017). De drabbade är de som serveras maten, som barn, äldre och sjuka. Grupper som i särskilt stor utsträckning behöver näringsrik mat.

Ett argumentet för just ekologisk mat är att erbjuda ett mer miljövänligt alternativ. Men forskarna är kluvna till vad de egentliga vinningarna av ekologiska livsmedel är. Genom att fokusera på ekologiska livsmedel, utan att komplettera med mål som gynnar svenska livsmedel, behöver ofta fler produkter importeras. 

Så ser den ekonomiska logiken ut, svenska ekologiska livsmedel är oftast dyrare än det utländska alternativet och slås därmed ut i upphandlingarna. Arealen som krävs för att odla ekologiskt, och få samma volymer som konventionell produktion ger, är även betydligt större, beskrivs det i boken ”Den ekologiska drömmen” (2014). Vinsterna för klimatet riskerar i slutet av dagen därför bli ganska små.

Nyligen kunde Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien konstatera att svensk livsmedelstillverkning är mer resurs- och klimateffektiv än i många andra länder. Dessutom bidrar den svenska djurhållningen och köttindustrin till den biologiska mångfalden (WWF Köttguide, 2019). Ändå får svenska livsmedel ofta stå bi när regionerna och kommunerna köper ekologisk mat från resten av världen.

Regeringens målsättning riskerar med andra ord att vara ett dyrt prestigeprojekt snarare än ett initiativ för en bättre miljö.