Ledare: Polisen får inte dribbla bort demonstrationsrätten

Efter Rasmus Paludans uppmärksammade koranbränning utanför Turkiets ambassad i vintras har Polisen sagt nej till fler tillställningar vid ambassader i Stockholm. Men nu har Kammarrätten, likt Förvaltningsrätten tidigare, glädjande nog underkänt polisbeslutet. 

Att inskränka demonstrationsrätten med hänvisning till risk för ökat terrorhot mot Sverige strider alltså mot lagen. Polisen kan bara vägra tillstånd till en allmän sammankomst om ordningen eller säkerheten vid själva sammankomsten, eller i den omedelbara omgivningen, inte anses kunna skyddas. 

Vad vore annars nästa steg, om demokratin ska stå tillbaka för allmänt osäkert säkerhetsläge? Ett stopp för manifestationer mot Putin för att inte riskera ryskt anfall? 

Vid flera tillfällen sedan de så kallade påskkravallerna har Polisen fått bakläxa efter att ha nekat demonstrationstillstånd. Nyligen kunde man i Dagens Nyheter läsa att förklaringen till att man bortser från domstolarnas beslut, enligt tidningens källor, är att "myndigheten känner sig pressad från muslimska grupper i samhället och från både socialdemokratiska och borgerliga politiker" (20/5). 

Om Polisen av politiska hänsyn försöker dribbla bort en grundlagsskyddad rättighet vore det skandal, och en värre sådan om det skulle ha förekommit påtryckningar från politiskt håll. 

Man kan åtminstone konstatera att det skett en förskjutning i den politiska debatten. 

I samband med påskkravallerna rasade moderatledaren Ulf Kristersson mot "kriminella gäng och ligister" som aldrig skulle få "kväsa yttrandefriheten" (SvD, 27/4 2022). Från och med i vintras, när Natoprocessen såg ut att ta skada av manifestationer, har moderata influencers – som tidigare utrikesministern Carl Bildt och tidigare försvarsministern Mikael Odenberg – i stället argumenterat för begränsningar av koranbränningar. Till och med Gunnar Hökmark har ifrågasatt försvaret av rätten att bränna Koranen (Expressen, 20/4). 

Aftonbladets Oisín Cantwell har apropå Polisens nekande av tillstånd påpekat att frågan kan hamna hos Högsta förvaltningsdomstolen (29/5). Den nya domen från Kammarrätten kan mycket riktigt överklagas. Cantwell hävdar vidare att frågan "är långt ifrån så enkel som delar av kommentariatet vill få det att framstå som".

Men frågan om rätten att häda är visst "enkel". Koranbränning ska tillåtas på samma sätt som Bibelbränning. Brännandet av en religiös skrift är i sig inte hets mot folkgrupp. Vi varken har eller bör återinföra hädelselagar. 

Den som viker sig för våld och hot har snart inte mycket till yttrandefrihet kvar.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.