Politiken har svårt att få styr på Region Östergötland

Politiken verkar ha svårt att få till förändring. Det är ett demokratiproblem.

Hur mycket makt har politiken? Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) och regiondirektör Mikael Borin.

Hur mycket makt har politiken? Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) och regiondirektör Mikael Borin.

Foto: Albin Wiman

Ledare2024-04-06 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Region Östergötland har köpt resor för 49 miljoner kronor (exklusive moms) under 2023, berättar Corren. En kostnad som motsvarar 102 heltidsanställda undersköterskor under ett år.

Den stora resekostnaden sticker lite i ögonen. För regionens ekonomi är i fritt fall. 900 heltidstjänster har varslats om uppsägning.

Samtidigt är det klart att många resor måste göras. Utbildning och fortbildning av sjukvårdspersonal är en lika självklar som viktig del av verksamheten.

Efter att momsen på resorna har räknats bort och siffran har slagits ut på alla anställda blir kostnaden cirka 3000 kronor per anställd. En inte anmärkningsvärt hög kostnad, enligt regiondirektör Mikael Borin.

Betyder detta att allt är frid och fröjd, trots allt? Inte riktigt.

Anmärkningsvärd är Region Östergötlands restriktiva tolkning av offentlighetsprincipen. Corren har begärt att få ta del av fakturorna för regionens resor. Svaret från regionen är att det skulle kosta 76 000 kronor. Dessutom – belopp och namn på fakturorna skulle maskeras. Så inget relevant skulle gå att utläsa. Skälet? Det kan handla om företagshemligheter.

Motiveringen är magstark. Offentliga verksamheter är skattefinansierade. De ska vara transparenta och öppna för granskning. De bör inte ha några hemligheter eller stryka över uppgifter i kvitton.

Ytterst leder det här till en politisk fråga. Anser regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) att det är så här Region Östergötland ska sköta saker – genom att inte vara öppen för hur skattepengar spenderas?

Å andra sida. Ibland går det att undra hur mycket politikerna har att säga till om. Och det här är en frågeställning som även uppkommer kring regionens resor i allmänhet.

För totalkostnaden för resorna ligger 2023 på samma nivå som året innan, upplyser regiondirektör Mikael Borin. Och det framstår som märkligt.

Under 2023 har det stått klart hur ansträngd regionens ekonomi är. Hur kan det inte ha fått genomslag i verksamheten? Borde inte signalerna ha tagits och resekostnaden gått ner, om än bara en aning?

Här kan man fråga sig om var krisinsikten i så fall brister? I den politiska styrningen eller någonstans i den resterande organisationen?

På det stora hela verkar det dock som om politiker – oavsett om de sitter i regering eller regionstyrelsen – får allt svårare att styra offentliga organisationer. Och det här märks inte bara kring reskostnader.

Ett annat exempel från Region Östergötland är det sedan länge uttalade målet om att minska beroendet av inhyrd sjukvårdspersonal. Samtidigt som politiken har skruvat upp ambitionerna om utfasning har beroendet ökat av hyrpersonal i verksamheten.

I ett årtionde har Sveriges kommuner och regioner haft som mål att högst 2 procent av personalkostnaden för vården ska vara inhyrd personal. Första kvartalet 2023 låg den siffran i Östergötland på 5,3 procent. I det läget klubbade den politiska ledningen en strategi för att drastiskt minska kostnaderna.

Men i slutet av året stod det klart att åtgärderna inte slog igenom. Politikerna tvingades till ytterligare en skärpning – ett totalt hyrstopp.

Får det genomslaget som tänkt? Det återstår att se.

Det bestående intrycket är att politikerna har svårt att driva igenom sin vilja. På vårdområdet märks det här också genom att politiken i årtionden har önskat en utbyggd primärvård, som avlastar sjukhusen. Men en förändring verkar aldrig ske.

Politikens svårigheter, eller oförmåga, märks även på fler områden och nivåer. Samma fenomen lär finnas i många kommuner – att politikerna beslutar om anställningsstopp betyder inte nödvändigtvis att alla nyanställningar upphör. Det finns även en studie som visar hur den ena regeringen efter den andra inte har fått myndigheterna att genomdriva regelförenklingar, trots att samma krav har ställts i två årtionden.

Varför har vi då hamnat här? Kanske är ett svar att organisationerna har blivit så stora i takt med ökad centralisering, och politiken har överlåtit mycket makt till tjänstemannaorganisationer. Eller så har vi politiker ovilliga att driva förändring.

Oavsett krävs nya tag. Det är ett demokratiproblem om politiken inte kan genomdriva folkviljan.

Politikerna i Region Östergötland har ytterligare en resa att göra.