Public service moraliska anspråk

SVT lutar sig mot politiserande ideologier.

Public service.

Public service.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2020-03-02 12:08
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en intervju i tidningen Fokus tycker Linus Bylund SD att journalister inom public service (PS) som uttryckt sig partiskt ska kunna straffas. Uttalandet tydliggör både Linus Bylunds och partiets ambitioner. Men som vanligt när det kommer till SD så kommer debatten att handla om SD och inte om sakfrågan. 

Och eftersom sakfrågan som vanligt hamnar i skuggan av en debatt om SD finns det ingen anledning att tro att den kommer diskuteras på ett välbehövligt sätt för det första. För det andra finns det därför heller ingen anledning att tro att stödet för SD kommer att minska på grund av Bylunds uttalande. 

Problemet är nämligen att vissa av PS utspel kan förstås dels som att ledning vill styra eller forma samhället efter en viss moralisk standard. Dels att PS lutat sig mot politiserade ideologier för att definiera denna moraliska standarden. 

År 2015 rekryterades hiphoparen Behrang Miri av SVT:s VD Hanna Stjärne för att arbeta med mångfaldsfrågor. I Dagens Media 2015 definieras uppdraget som en ”extra resurs till SVT:s SWAT-grupp”. Miri själv påpekade i samma text vikten av att ”rekryteringsprocessen genomsyras av ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv.” Syftet enligt honom var att ”de underrepresenterade grupperna måste få ordet.”  

Ingen behöver vara expert på dessa termer för att förstå att arbetet i detta fall inte avsåg att försöka bredda mångfalden av åsikter. Däremot fanns det och finns fortfarande i en rad olika omgivningar, föreställningar om att vissa åsikter skulle gå att koppla till viss status ”underrepresenterad”, biologiska egenskaper eller religiös och etnisk identitet. Idéerna förs dessutom fram med en bestämd uppfattning om vad som är moraliskt acceptabelt och vad som inte är det.

Miris SWAT-grupps ambitioner vittnar om ett förhållningssätt som kan anses vara politiskt och enkelriktat, med ett moraliskt anspråk som är osmakligt. Det är också farligt. 2012 bestämde Behrang Miri i egenskap av konstnärlig ledare för barn och unga på Kulturhuset att samtliga seriealbum om Tintin skulle rensas ut från barn- och ungdomsbiblioteket för att de, enligt honom, illustrerade ett rasistiskt kolonialt perspektiv. Samtidigt gav han order om att leta upp och rensa utan även annan litteratur av samma anledningar.

Att Miri därefter lyckades meritera sig till att arbeta med mångfald i SVT:s SWAT-grupp för att ”hålla rent” även där illustrerar problemets kärna. Och det är där debatten om PS bör föras. Inte minst för dem som vill minska SD:s inflytande.